punggreppet hela Norge snackar om
Det var dinner and movienight ikväll. Jättetrevligt! Jenny, Jim, Klara och Katta. Det var en rätt ok film, men dålig för att vara Tim Burton. Jag älskar ju hans ”Big Fish”. Den är helt fantastisk. Men man kan ju inte få allt här i världen. Nu ska Olof ha datorn så det här bli bara kort. Men jag tycker ni ska hyra Big Fish istället. Underbar!
Kram kram!
Om man inte håller med om exempelvis Sverigedemokraternas politik angrips man lätt av folk som anser att man antingen är A: en konspiratör som vill att muslimerna ska ta över samhället B: som en korkad ja-sägare som inte begriper att samhället ”islamifieras” (ja, de använder faktiskt ett sådant uttryck!) Det är för övrigt bara Islams utbredning som ifrågasätts. Eller person C: jävla vänstervriden arabhora. (Hehe, jag länkade till mig själv)
Problemet Sverigedemokrater och andra högerextrema väljer att bortse från är den enkla frågan, vad anses vara svenskhet? Jimmie Åkesson uttrycker sig såhär fint:
Det är till exempel det vikingarna ägnade sig åt, att resa runt och vara nyfikna på andra länder.
Sverigedemokraternas partiordförande Jimmie Åkesson i en intervju i Aftonbladet/Ungt Val den 10 juni 2006 om vad begreppet svenskhet betyder för honom.
För mig är det här rätt främmande, främst för att det finns väldigt lite historik som visar annat än att vikingarna ägnade sig åt plundringståg. Ordet viking under denna period, användes i sammanhang som inbegrep plundring och krig. Om de var ute på handelsresor kallades de inte vikingar. Om man läst åtminstone Historia A på gymnasienivå lärs detta ut.
Var är kristendomen som är så viktigt och svenskt i detta vill man fråga Jimmie Åkesson. Vad får de gamla svenska minoriteterna Samer och Romer för ställning i Jimmie Åkessons Sverige? Jäkligt tråkigt enfrågeparti är vad det är.
Jag skulle vilja säga att jag är D: Person som ifrågasätter religionens plats i politiken(ja, jag gör det). Vare sig det gäller Islam, Judendom, Hinduism, Buddism eller Kristendom. Jag orkar inte länka så mycket idag så ni får googla.
Jag är för övrigt av åsikten att religiösa friskolor inte hör hemma på grundskolenivå.
Idag gick jag in på Buzzador, jag startade en konto där för flera år sedan och har inte fått någon mer info om kampanjer, jag gissar att det beror på att jag inte ville göra reklam för varorna. Dvs promota dem för mina vänner. (Vilket det inte stod något om när jag blev medlem.) I alla fall hade jag tydligen rekryterat mitt ex vilket innebär att jag får delar av hans intjänade poäng. Något gott kom ur det förhållandet i alla fall, hehehe.
Om ni vill testa kan ni göra det genom denna länken: https://www.buzzador.com/buzzador/index.php?file=u-regstep1&lang=SE&refstr=Koklolarora>https://www.buzzador.com/buzzador/index.php?file=u-regstep1&lang=SE&refstr=Koklolarora</a>
Idag har dagen bestått av sömn, hemmaspinning framför Herrskap&tjänstefolk-DVD, dusch, nagelklippning, ögonbrynsnoppande. Oh yeah! Oh yeah!
Nu är det Seinfeld och sen The Closer!
Innan Linda Skugge blev en taleskvinna för de fantastiska fördelarna med nyliberalism läste jag hennes krönikor och böcker. För de som växt upp på 90-talet och därmed missat Linda Skugges förändring kan jag berätta att det fanns en tid då hon inte skrev om jeans i storlek 25, en tid då det handlade om känslan av att vara kvinna och känna sig fel. Då skrev hon om sitt katastroftänkande där allt som kunde gå fel i slutändan ledde till scenariot knarkare->hora->dö och jag förstår precis hur hon menade. All min planering av saker och ting leder aldrig till något bra. Det leder till att jag ligger vaken på nätterna och har ångest för allt som kan gå fel i alla möjliga situationer. Det är en helt värdelös sysselsättning. Såhär går det till; Man oroar sig att betalningen på en räkning inte ska ha gått iväg i rätt tid. Betalning till företag kommit bort->ens inkassobrev kommer bort->kronofogden->man blir deprimerad->klarar inte av att betala räkningarna->alkoholist->knarkare->hora-> dö. Problemet är att när man väl börjat med det här tänkandet kommer man aldrig ifrån det. Och tanken bortrationaliserar de första stegen efter ett tag och då leder helt plötsligt alla problem till denna ack så slutgiltiga destination. Jag har börjat lära mig att hantera det lite bättre med tiden men fortfarande kan det glänsa igenom och blir inte direkt lättare när man har ett självskadebeteende eller när självmordstankar gör sig påminda.
Nu är Skugge inte längre min coola snygga feminist och inte heller någon jag beundrar, men knarkare->hora->dö finns kvar. Och jag tror inte hon kommit bort från den känslan heller.
Jag sitter och väntar på att klockan ska bli 2 så man får ställa om. Egentligen kan man ju ändra precis när man vill men i natt väntar jag. Jag lyssnar på Kurt och fisken på norska. Det är Erlend själv som läser. Jag gillar när författaren själv läser. Då vet man hur det är tänkt att historien ska berättas.
Idag har jag funderat på mina favoritlåtar. Det är en svår fråga och jag måste dela in dem i olika kategorier för att alla ska komma med. Ni kan få se min kärlekslåt-lista om ni vill.
It might as well be now – Moneybrother ft Ane Brun
Travelling like the light – VV Brown
This years love – David Gray
I will always love you – Dolly Parton
Bridge over troubled water – Johnny Cash
Hallelujah – Jeff Buckley
Brännö serenad – Moneybrother
Försent för Edelweiss – Håkan Hellström
Let’s get it on – Marvin Gaye
Cry to me – Solomon Burke
Bravo tu as gagne – Mirelle Mathieu
Bara ett fån – Moneybrother
Always on my mind – Elvis Presley
Be my baby – Glasvegas
It ain’t me babe – Janis Joplin & Bob Dylan
I will come to you – Hanson
Den är inte komplett, jag har säkerligen glömt nån. Men det är en fin lista. Nu är helt plötsligt klockan 3.30. Så nu ska jag sova. Godnatt.
Vad fasen ska Katarina Ewerlöf läsa in varenda ljudbok för?!
Jag älskar att lyssna på Mari Jungstedts deckare när jag ska sova. Inte för att de är bra, de är deckare, utan för att det är så mysigt att läsa om Gotland. Jag gillar landskapsbeskrivningen, jag gillar den sävliga Anders Knutas och jag gillar deras användning av beskrivningen ”fastlänningar” om resten av Sveriges befolkning. Nu ska jag lyssna på den döende dandyn. Nån i mitten tror jag, har ju tyvärr inte lyssnat på dem i ordning. Och det här är den sista så jag hoppas en ny bok kommer ut SNARAST. Ibland tycker jag att jag slappnar av bättre med en inte alltför otäck deckare när jag sover.
Jag har ingen favoritgenre men personer som skriver bra enligt mig är bl a Erlend Loe, Sarah Waters och Stephen King. Erlend Loe för hans fantastiska förmåga att skriva liksom på pricken med bara en mening. Sarah Waters för hennes väldigt vackra berättelser som ofta utspelar sig under viktoriansk tid eller under förkrigstiden. Om kärlek och svek. Stephen King för hans otäcka men ändå så verkliga berättelser, och för att han är en av de få manliga författare som inte beskriver kvinnor vare sig som horor eller madonnor. Bara som människor. Min favoritnovell av King är ”sista pinnen på stegen”. Snälla läs inte beskrivningen av den, den är underbar men mycket förtas av beskrivningen. Den finns i novellsamlingen, som jag tror heter ”Majsens barn och andra berättelser” låna den på bibblan, verkar inte finnas att köpa i vanliga bokhandeln i alla fall.
Idag har jag varit på trevlig fest hos Louice. Tror det är superbra för henne att komma ifrån barnen nån dag. Särskilt som hon alltid har dem. Bara tjejer också, det är ännu trevligare ibland. När jag är på fest och vissa av killkompisarna är med så blir det en konstig stämning och killarna håller av någon anledning bara låda för sig själva. Det är skitkonstigt. Det är så jävla tråkigt att det ska bli så. Även om man liksom försöker vara med i samtalet. Men nu hade vi jättekul.
Jenny var med och jag saknar henne när hon pluggar så mycket. Så jag var glad. Och ännu gladare för att träffa henne och Louice samtidigt! Ibland när jag tänker på Jenny tänker jag på den där sången. Varje gång jag hör den textraden blir jag gråtfärdig. ”Kan du fortfarande läsa mig, jag brukade skrika och gråta och spy. Men det fanns dar, jag minns dom än, dom bästa nånsin är du fortfarande arg?” Fast jag tror inte hon är arg. Och då minns jag hur mycket jag älskar henne. För allt.
Jag tror jag ska överraska Louice med en tårta på hennes födelsedag. Jag kan skriva det här för jag tror inte hon vet att jag har en blogg. Hehehe, skrattar jag ondsint. Men egentligen tvärtom.
Jag upptäckte precis att jag luktar skitgott nu, trodde det var Natalie på Louices fest men det var visst min egen nya parfym! Nice. Jag tycker väldigt ofta om basnoten i en parfym/doft. Alltså, för er som inte vet, när en parfym så att säga sjunkit in så luktar den annorlunda än när man sprayade på sig. Det kallas basnot. En expert skulle säkert säga att den och den blomman kommer fram vid det och det tillfället men så förfinad är jag inte i mitt luktsinne även om jag är doftkänslig. Särskilt svett, bussen, 40 grader. När jag var gravid en gång fick jag gå av och kräkas. Tur att jag inte är det jämt!
Fick ett meddelande av Emir nyss. Jag är alltid rädd att folk inte ska klara av mig när jag mår dåligt. Vi är nära vänner kan man säga. Ibland väldigt nära. Men oftast bara vänner. Iaf, jag fick ett sms med en enda textrad som gjorde mig lugn. ”Like a bridge over troubled water, I will lay me down.” Han kommer finnas. Hur cheezy det än låter i skrift.
Jag har alltid undrat över människor som skriver mail till någon i stilen kontaktannons. Jag fick ett sådant för några dagar sen. Detta är alltså en person som inte vet något om mig mer än mitt användarnamn, ålder och bild. Jag skulle kunna vara en sån där beundransvärd människa som inte lämnar ut någon. Men det vet vi ju alla att jag inte är, haha. Så här kommer mailet;
”Vackra kvinna! Är du min drömkvinna? Den som genom en enda blick tänder min inre eld, min kärlek? Jag har träffat min drömkvinna i mina drömars värld, hon bar ditt ansikte. Vem är du?”
WHAT?! Ursäkta mig, men att skriva så till en människa man inte vet något om, är helt galet. Jag skulle nog inte ens tycka det var normalt om det var någon jag kände. Han var 42 år. Bluäk. Alltså, jag säger så nu, jag har ju inte varit med någon 42-åring så jag vet ju inte. Men, come on.
Kan inte låta bli att läsa det här om den 14-åriga flickan som blev baktalad av en hel by. Alltså, jag kan inte se något positivt med att bo i en väldigt liten ort där alla känner alla. Jo, att det är tystare möjligtvis. Alingsås är ok, där bodde jag ett halvår och det var mysigt, fint och närheten till Göteborg gjorde att den kändes lite större ändå. Men mindre orter, blä.
Jag minns själv hur det var. Skoltoaletten, fina, trevliga killen och jag. När man grät. När inget hjälpte, inga nej. När kuratorn säger åt en att säga nej ordentligt. När man är ensammast i världen.
Rätt så ofta blir jag ledsen på hur världen ser ut. När en flicka mobbas ut av ett helt samhälle. När en jurist på försäkringskassan begått urkundsförfalskning. När det händer en naturkatastrof i ett redan mycket fattigt land.
Det känns väldigt tungt ibland helt enkelt. Ibland är det svårt att hitta de fina sakerna i livet.
Tur att det finns tv-serier, film och böcker. Att stiga in i en annan värld för en stund. Jobbigt bara att mina koncentrationssvårigheter är värre än någonsin. Måste spela röj, ha tvn på på mute OCH kolla på serier på datorn. Det är näst intill outhärdligt nu.
Jag gillar How i met your mother. Jag älskar Barney, jag älskar Lily och Marshall. Ted och Robin har jag svårare för. Vet inte riktigt varför. För övrigt är den allra bästa serien Freaks&Geeks. Där är Jason Segel (Marshall) med. Fabulous.
Nu har jag fixat tubtop, det gick fort som faan. Har försökt ta en bra bild men det är inte så himla lätt faktiskt! Ser ut som ett utvik light.
Idag ska jag se; Nurse Jackie, Who do you think you are och filmen Picnic at Hanging Rock. Jag hittade den till slut! Det trodde jag aldrig.
Nu blir jag lite konspiratorisk som vanligt men tydligen kan det hända att berättelsen är sann, eller så kan det hända att den är inspirerad av en ung kvinnas försvinnande i ett bergsområde i Usa på 40-talet. Det konstiga med hennes försvinnande är att; Hon kände till bergsområdet väl eftersom hon hade fotvandrat där både tillsammans med vänner och ensam. Ändå frågade hon en grupp människor efter vägen. Hon verkade inte heller vara klädd för att fotvandra. Under 40 och 50-talet försvann minst fyra andra personer spårlöst. Alla fallen skedde mellan oktober-december. Hu. Man kan verkligen börja fundera då. Indianer som var bosatta där har under lång tid undvikit platsen eftersom de menar att den är hemsökt. att platsen kring Glastenbury/The long trail i Bennington. Tyvärr hittade jag inte så mycket information, mest om spökgrejer kring platsen men det intressanta är ju att alla försvann under samma period. Mördande säsongsarbetare? Äsch. Svårt att gissa när man befinner sig långt borta och inte är insatt i fallet. Men otäckt är vad det är!
Samma dag förra året råkade jag bryta av en nål och köra den rakt in i mitt finger där den fastnade. blodet rann och jag bad Olof att hjälpa till men han svimmade nästan. Fick ta tag i nålen med tänderna och dra ut den, den satt som berget men till slut lyckades jag! Jag anser att det tyder på sinnesnärvaro i svåra situationer. Jag är helt enkelt bra att ha.
Jag har nog äntligen lärt mig att inte ta skit. Det rinner av mig lättare än förut. Även om jag ibland tar illa upp såklart. Men hallå. Det är inte så lätt.
Läste paows blogg idag. Kräktes lite i munnen. Rekommenderas till…NO ONE!
Jag har följt lite den här debatten om Elisabet Höglund och Förkväll i 4an. Förkväll är alltså ett lättsamt program där man pratar ytligt om trevliga saker. Jag förstår inte varför Höglund känner sig kränkt. Ja, hon byttes ut, ja, Carolina Gynning är mycket yngre men det här handlade om en sak. Höglund passar inte för denna typ av jobb. Hon må vara en duktig journalist, det låter jag vara osagt, men någon bra programledare för ett lättsamt program är hon inte. Det finns flera exempel men när hon försökte övertyga Josef Fares om att han blivit mobbad som liten var pinsamt. Så fort sånt här händer ropar folk åldersdiskriminering, även om de inte sett att hon faktiskt är DÅLIG. Hon passar inte för denna typ av program. Nu har hon ”talat ut” i pressen ett flertal gånger, och jag undrar, är det inte dags att glömma och förlåta? Om Höglund skulle läsa detta skulle hon säkerligen tänka att jag var en flicksnärta som inte fattar någonting om hur samhället ser ut. Det är faktiskt också åldersdiskriminering.
Idag skrev hon om fusk. Bidragsfusk främst, och jag fattar verkligen inte, huuur kan det vara värre än skattefusk? Om något är det väl lika illa? Man borde åtminstone lägga lika mycket pengar på att jaga skattefuskare som bidragsfuskare. Och det gör vi inte idag. 133 miljarder kostar skattefusket om året enligt DN. Bidragsfusket ligger på ynka (i det här fallet) 350 miljoner. Också enligt DN. Det finns en anledning till att vår regering riktar resurser mot det här och inte på skattefusk.
Hu. Hursomhelst är det fel och fult att fuska. Jag fattar verkligen inte hur folk ens VÅGAR fuska. Jag skulle vara livrädd jämt.
Åter till Höglund. Jag kom av mig lite. Såhär skriver hon idag om ni vill läsa.
Och nu citerar jag från sidtexten; ”I januari nominerades jag till 2009 års tv-personlighet av sajten finest.se. Bland de nominerade fanns även Peter Jihde, Marcus Birro och Petra Mede. Ingen av oss vann. Det gjorde i stället Jackie Ferm, Lars-Inge Svartenbrandts dotter, som vikt ut sig naken i Slitz, kn-lat i ”Paradise hotel” och som nu ska bli strippa. Jag förstod varför jag inte vann.” Slut citat. Jaha, säger jag bara.
Marcus Birro är för övrigt en speciell människa. Jag förlorade respekten för honom för något år sen eller två, när han gjorde ett utspel där han menade att han vill inte jämföras med Magdalena Graaf. Hon har skrivit en bok och är alltså författare. Det var så pinsamt. Jamen, Birro, hitta på en egen titel som du känner är godkänd för dig som upphöjd författare. Vad sägs om ”Pretentiös jävel med storhetsvansinne”? Jag hatar verkligen sånt. En jättebra kommentar till hans utspel hittar ni här. Och när en insändare kommenterar hans kunskaper i geografi i ”På Spåret” i aftonbladet kontrar han med en DEBATTARTIKEL. Jag dog lite grann.
Nu ska jag kolla serier och sen sova.
En sorglighet. Skulle söka på Döden i skogen, och skrev i D i sökfältet på Google. DN var först som träff, på andra plats Dessie. Hm. Och vad fan är det med det ljusrosa jävla läppstiftet?! Dessie, Paow, Kissie. Alla har de ljusrosa läppstift som inte alls passar med deras färger. Nu säger jag inte att alla passar i rött läppstift så bra som jag gör. Men det finns ju tusentals andra läppstiftsfärger att välja emellan.
Läste om vad nuvarande ministrar fått för presenter. Fredrik Reinfeldt hade fått flest såklart. Espressomaskin, portfölj, reservoarpenna bl a. Av 42 gåvor som listades var 15 från Silvio Berlusconi. Mutor? Om det inte mutor, har Silvio och Fredrik någon typ av passionerat förhållande? Presenterna låter som typiska gåvor från en älskare. Eller i alla fall någon form av uppvaktande från Berlusconis sida. Nu vet jag ju i och för sig inte vad Reinfeldt kan ha gett för gåvor, det kanske är ömsesidigt. I vilket fall som helst verkar det som Reinfeldt inte fallit för eventuella mutor eftersom de flesta av gåvorna inte nyttjas. Och han verkar vara gift för den delen.
Igår var det Boston Tea Party. Nu gillar jag INTE Filip&Fredrik.
Filip: Kan så att säga en hermafrodit göra barn med sig själv?
Filip: Varför är det så många snubbar i Thailand som är opererade till kvinnor?
Amelia: Yrke! Ladyboys.
Filip: Ja. Det yrket finns, överhuvudtaget.
Amelia: Det finns, och det är accepterat. Det är accepterat av föräldrar och så. Det är ett yrke.
Filip: Man skulle kunna fråga om könsidentiteten är svagare där på något sätt?
Fredrik: Men kan man gå in till syokonsulenten och säga ”Jag skulle vilja bli en sånhär ladyboy, det verkar intressant”? ”Ja, men då ska du gå den här utbildningen”?
Stig-Björn: Ja, jo, men alltså: Alla kulturer har ju sina avvikelser. Varför är det en massa karlar i Sverige som hänger med andra karlar och spelar fotboll och ishockey? Alltså, vad fan är det för könsidentitet de har?
Filip: Jag blev så chockad, för jag pratade med Fredrik i telefon häromdagen, och han sa ”Jag käkar lite paj”, och jag började gapskratta, för att jag tyckte det… Det är så jävla kvinnligt att käka paj! Man gör inte det!
Amelia: Man gör inte det?
Filip: Inte som man!
Filip: Allt killar gör, gör de för att få knulla. Varför gör tjejer saker?
Anna: Tjejer gör kanske saker för att få killar att göra saker för att få knulla.
Ja, ni hör ju. Tidigare har jag haft mina betänkligheter emot F&F, men nu blev mina fördomar besannade. En Höhö-attityd som några fjantiga jäkla kårspexare. Och ja, jag är sur på allt men jag har ju sagt att jag är en surfitta. Surfittor kan man alltid bemöta med attiyden att de måste ”förstöra allt roligt”. Den här surfittan ifrågasätter allt, och undrar varför saker ser ut som de gör. Även det som är ”roligt”. För övrigt blir jag äcklad när de skojar(!) om män som blir våldtagna.
Förresten det där programmet som går på 5an, Dating in the dark. Såhär säger en tjej i programmet; ”Jag är lite orolig för att han ska tycka att jag är för lång”. Killen säger; ”Jag är orolig att hon ska vara lite tjock”. Inget fel på att de oroar sig, men killen är tydligen helt säker på att han ska vara ”godkänd” medan tjejen oroar sig för att inte vara godkänd. Det är så tråkigt.
Förresten tycker jag att de här är sketsnygga. Inte på mig, men gud så snygga. Ni får tycka vad ni vill. Nelly är för övrigt min favoritshoppingsida. De har i princip allt, det finns allt från svinbilligt till svindyrt (enligt mig då, en fattig exstudent) och skorna är to die for! Särskilt Nellys eget skomärke, Nelly Shoes.
Alltså. Det här med facket. Enligt en liten undersökning av aftonbladet tycker över 60% att de förhandlar bättre än facket. Sure sure. Undrar om de fattar att tack vare facket så KAN de förhandla själva. I och för sig kanske de tycker att facket inte behövs längre. Och det är ju en annan fråga. Jag tycker det är tråkigt att ingen förstår att regeringen medvetet gör det svårare att förena sig. De vill inte att människor ska samarbeta och kräva bättre löner . För egentligen, vet de att ensam inte är stark. Hur många gånger man än säger det.
P&k
2010/03/31
Janetweiss
