She doesn’t love you anymore

Om jag en endaste gång kunde slippa få det bekräftat i ansiktet hade det varit närmare ok. För hur mycket jag än vill att det ska ligga bakom mig är det ett vidöppet sår. Varet slutar aldrig rinna, jag hinner inte lägga om. Och det gör ondare än jag någonsin trott att något skulle göra. Jag vill inte höra det nu.

Och dessutom är det är ingen godkänd smärta. Om kärleken tar slut är det lättare, det är faktiskt det. Då är det sorg och orkeslöshet. Men det här är en natuuuurlig del av livet. Fast det är det inte. Inte det minsta. Det är inget man förbereds på eller lär sig hantera. Man är utlämnad till sig själv. Och jag funkar inte. Och tabletterna är alldeles för nära.

Vi säger NEJ till fackliga avtal.

Jag hade en väldigt fin tanke om att nästa möbel skulle bli en nedsutten schleten skinnfåtölj som man måste skreva på ett akrobatiskt vis (brett!) för att kunna sitta i, en som skulle passa i mitt bibliotek. Så blir det verkligen inte. Min hylla har sett sina bästa och sämsta dagar och behöver ett vettig folkpension. Eftersom jag är en endaste människa så har jag ej haft möjlighet att erbjuda detta. Så egentligen går jag bara och väntar på att den ska segna ner, doin’ it’s job sådär behändigt, en lösning jag lärt mig av alliansen. Nu ser helst parfymflaskorna, böckerna, Siddhartha (det är ingen katt utan en avbild av Gautama asså) och jag att det löser sig utan gråt och tandagnisslan hos de anhöriga. Man vill ju inte få dåligt rykte i byggbranschen. Så jag kollade Ikea och hittade Billy, billig och så. Den här ska jag ha, i mellanbrunt (mångfald ger pluspoäng).

 

 

Jämmer

Med risk för att slå in öppna dörrar här va, önskar jag att my four little children will one day live in a nation where there will be no artiklar som börjar med skandal…, skräck…, chock… som inte handlar om jämmer, död och/eller elände. Och vad är det då? Ja, det är till exempel inte skandalscen eller rump/bröstchock. I have a dream today…

Love me, love me, say that you love me!

Mina fina äppelbågade solglasögon har kommit! Nu är jag redo för beach 2011.

Fina!

Idag har jag inte gjort något speciellt, oroat mig som vanligt. För allt möjligt.Inte haft ro att städa som var mitt mål för dagen. Jag hoppas innerligt att add-utredningen blir klar och jag får den diagnosen. Ja, det önskar jag. För då kan jag få hjälp och knep om hur jag kan hantera det.

Jag hoppas att jag får komma till psykolog snart, jag borde vara först i kön since jag skulle fått komma i december men väntetiden blev längre än så. Och läkartid ska jag få. Så det löser sig nog.

Har tagit ner det fina kortet på barnängeln med snö omkring sig, kände att det var dags. Nu sitter Martin Luther King där istället som han brukar göra de resterande 11 månaderna, men nu har det visst dragit över tiden.

Förresten ska det komma en ny kollektion från H&M i mars, Inclusive heter den. Den innehåller bland annat fina klänningar och finns i storlekarna 32-54, fantastiskt! Tjockisar, smalisar och alla där emellan, unite! Även om jag tycker det kunde finnas fler storlekar neråt och uppåt så går det framåt sakta men säkert.

Jag tänker nämligen inte klämma mig in i min fina 50-talsklänning från H&M i stl 44 i år, om jag inte skulle få Stor Lunginflammation 2.0 vill säga. Jag får hålla andan i den typ. Så en ny, fin är på sin plats tycker jag. Beroende på vad de kostar då. Det skulle inte förvåna mig om de sätter högre pris bara för det.

Jag har ingen superrolig information för tillfället, och det är nog tunt med det. Ingen spännande kärlekshistoria, inget roligt sex eller annat yummy yummy for the tummy.

Det kan vara fest hos Åke i helgen, då ska jag dit och kanske, kanske hittar jag några eligable mennär vi gått ut. Doubt it! Men kul blir det nog ändå.

Så otroligt sugen på bad nu, helst i sjölanda men vad som helst går snart bra, jag är desperat. Får väl gå till badhuset, men så läskigt själv ju…

Fick ett hugg av saknad efter sommaren, bada och sola hela dagen vid Sjölanda, lukta sol, grilla vid Gamle Dal’n och nattdopp sen. Underbart.

Snart är det Alla Hjärtans Dag. Pratade med några kompisar för några veckor sen. De tyckte det var trist att vara singlar då.

But why tänkte jag, och exakt, jag är en sån där töntig människa som tycker man kan visa ömhet resten av året. Jag har inget tvivel på att de visar ömhet jämt alltså, det känns bara så väldigt konstgjort att ha en dag där man måste köpa någonting eller äta ute eller ”älska” med sexiga röda underkläder. Jag behöver verkligen ingen sån dag. Och jag stör mig på alla som tjänar på det.

För även om det är en gammal tradition det där med kärleksbrev och St Valentin och allt så togs den inte upp på allvar förrän på 1900-talet med blommor och choklad och skit. Men det är ju självklart upp till var och en, det som är väldigt tråkigt är att människor ska känna sig extra ensamma om de är singlar och börja fundera på varför de inte är ihop med nån.

Hälsningar från hon som älskar allt med julen (utom pakethetsen dårå)…

(Litet tillägg) Jag tycker det bara är trist att om man gillar en högtid, att inte kunna fira den ”bara” för att man inte har kille/tjej.

Jag har blivit kär i den absolut, all time high, snyggaste människan jag sett. Rick Fox. Spelade för Lakers förut och nu är han skådespelare. Jag kan inte förstå hur snygg han var faktiskt. Och lång. 2,01 m.

Världen blev en lite sorgligare plats när jag insåg att ingen kommer vara snyggare. Någonsin.

Men jag blir säkert upp över öronen kär i nån annan nån gång. Och då är ju den finast faktiskt. Även om Rick Fox för alltid finns i mitt hjärta.

Eh!

Folk pratar om ”offerkortet” men ett liknande, mycket töntigare fenomen tycker jag är jantekortet. Så fort de inte lyckas, de är ifrågasatta eller att folk ogillar dem klagar de på att Sverige är sååå himla jante.

Du ska inte tro att du är något, that is. Det är en rätt bra fras. Många tycker säkert att man inte ska säga vad man tycker eller tro att man är bättre än dem. Töntigt. Självklart ska man tycka att man är bättre än andra, oftast. Det har ju inget att göra med att inte man ska lyssna på vad folk tycker eller säger. Men när används det ”rätt”? Hannah Graaf blev utröstad ur Let’s Dance och hon är jävligt sur. Jag har inget som helst emot att man säger att det är skit när det känns skit. Man var exakt kommer jante in?

Själva jantelagen kommer ju från Sandemose men att säga att detta är ett svenskt (norskt) fenomen är ju oerhört naivt och korkat. Om man behagar öppna en tidning, bok eller slå på en tv väller det in en massa sådana budskap. Från hela vida världen. Inom populärkulturen kan jag rekommendera att se en high school-film, där dräller det av janteandan. Överhuvudtaget är tonårstiden en tid då man ständigt möts av jantelag.

Det är rätt populärt att tala om offerkofta/offerroll och så vidare men jag tycker vi ska klaga på jantekortet nu, offerrollen is getting old.

Jag tycker vi startar en folkstorm, det är ju lika spännande att läsa om jantelagen som att läsa om kattägares ansvar att se till att katterna inte bajsar i sandlådan eller att vi måste sluta dua kungen.

Kära Bullen

Begravningen gick så bra en begravning kan gå. Det var fint i kapellet fast jag har nästan glömt allting vilket jag alltid gör i jobbiga sammanhang.

Ledsen för att morfars fru såg så bräcklig ut. Ledsen för att jag kom på att min morfar faktiskt låg i kistan, han låg där. Jag trodde att jag greppat hela grejen med en gång efter att han dött. Det var väntat och jag hade tänkt på honom så ovanligt mycket den senaste tiden att jag förstod att han skulle dö. Men det var inte så.

 

Bra saker;

Min syster var där.

Jag träffade min kusin för första gången på länge plus hennes trevliga, ganska nyblivna make.

Olo, jag, Jenny, Hanna och Marcus satt i barnrummet, det vill säga, rummet för oss under 40. Det var skönt, jag blir ju så förvirrad av många människor och intryck. Men jättetrevligt.

Ska hälsa på dem nästa gång jag är i Sthlm, när nu det kan bli, och bo på hans hotell och öka deras omsättning med en halv promille, haha. När de fixat spaet, kan ju inte bo på hotell utan spa för bövelen. (Hehe.) Så lite bättre kändes det då. (Inte att jag ska till Sthlm utan att umgås med mysiga människor efter jobbig dag.)

Förstod mina blandade känslor för Solsidan när jag läste den här klockrena! Lite sårade kommentarer stod det under där en man bland annat skrivit att hon räknat fel på hur många tittare Grotesco haft i förhållande till Solsidan när det clearly var en så stor överdrift att normala människor förstår. Dessutom hade Karin Magnusson skrivit så för att sälja lösnummer. Ja, jag säger då det, alla som skriver i Aftonbladet och som inte är av samma åsikt som de flesta andra vill provocera och kör med billiga trick! Och vi skriver 1950.

En intressant kommentar från ”Alla gånger” är i alla fall den här;

” Märkligt att Magnusson inte har ett ord att säga om kvinnoporträtten i serien: tjatmaskiner utan andra pretentioner på livet än att ha vad som ska föreställa män till sällskapsdjur. Jämfört med detta uppskattade porträtt av svenska kvinnor i tv år 2011 är det tidiga amerikanska 50-talets porträtt av hemmafrun i tvserien I love Lucy (med Lucille Ball) en eldsprutande revolutionär på barrikaden. Hur kan detta svek mot allt vad självständiga kvinnor heter kallas ”vänlig och nostalgisk retning” ?”

Oh yeah.

Har en lista på Saker Jag Ska Undvika Att Prata Om När Jag Fått Barn:

Vanliga saker jag gör under tiden de äter/sover/bajsar.

Vanliga saker jag anser ovanliga bara för att det är mitt underverk det handlar om.

Prata överdrivet mycket om bebisen med mina vänner som inte är barnintresserade.

Köra över människors fötter med barnvagnen på härkommerjag-manér.

Amma helt öppet.

Berätta i detalj om förlossningen.

Gå på barnvagnsbio.

Bara ha sweatpants. Alltid.

Ha barnvagn med tveksam säkerhet (tänker främst på de där joggingvagnarna.)

Saker jag ska göra:

Prata ingående om bebisens bajskonsistens och färg.

Berätta hur mitt underliv kändes månaderna efter förlossningen.

Ha onesies med provocerande tryck på bebin. Då menar jag inte typ ”bad to the bone” utan till exempel ”pro choice”, (oooh, I’m gonna have my ass kicked!)

Jag tror mina planer kommer krossas i samma stund jag säger hej! till bebisen men det är ju vad de är till för. Face your demons!

Har ju klagat på Reebok Easytone (de där skorna med nån sjuk balansbolleffekt) och har nu införskaffat ett par till mig själv. Jag skäms. För den reklamen är förfärlig, jag känner mig förolämpad av den. Faktiskt. Men inga andra märken har liknande för ett rimligt pris. Trodde det skulle ploppa upp liknande på två röda men nu har de funnits länge utan att det hänt. Blä. Men nu blir det roligare att gå ut och gå. (Om man har sällskap vill säga.) Det finns några som jag egentligen ville ha som är liksom rundade under men de kostade över 1000 kr och ser ut som om man har platåskor på sig. Och min tid med sneakers med 5-10 cms platå är long gone. Long gone.

Men nu kommer frågan, hur fasen kommer man undan med träningsskor till min stil. Jag har många sömnlösa nätter framför mig…

Nu ska jag se Big bang theory och sen försöka sova. Ska hälsa på Shahad och Ahmed imorgon och hinna baka innan. Fast nu har jag i och för sig fått pengar och kan kosta på mig att köpa halvfabrikat. Yay!

Missar Milos födelsedagsfirande om inget ändras men jag får hälsa på honom en annan dag. Då är det mindre folk också och han är i mitt våld och ingen annans.

Tja!

Yta

Kom på en sak. Ni som har ptsd och har förjävla jobbigt minne som jag. Det finns en bok som heter Plugga smart och lär dig mer av Björn Liljeqvist, som man förstår av titeln, handlar om pluggtekniker. Där finns en massa tips om hur man lär sig minnas bättre. För mig har den främst hjälpt för det, mainly för att jag knappt pluggat efter att jag läst boken men knepen är hur bra som helst. Låter som reklam och det är precis vad det är!

Om man inte tycker man får ut så mycket av sin litteratur eller sin lästeknik så är den toppen. Jag råder faktiskt alla som ska börja en utbildning, vad det nu är man ska läsa, att låna den. Man kanske tror man har en bra pluggteknik men det blir roligare om man får exempel på tio till. Så läs den ty ni kommer inte att ångra er.

Igår var det begravning, asjobbigt men som tur var var systern där. Berättar mer om den en annan dag. Eller inte.

Rocky 14

Jobbig session hos sköterskan idag så jag orkar inte engagera mig i det som upprör nu.

Så nu stör jag mig på ganska meningslösa saker som att det inte verkar som Wonderbra tillverkar Ultimate strapless bra i 85F/G. Den finns i 65G, 75G och 80G, varför inte slå på stort och ta en i 85G? Jag menar, 85 finns ju som mått i andra storlekar i modellen. Helt sjukt. Ska klaga. Stort!

Jag bara funderar på begravningskläder. För att distrahera mig antar jag. Jag vill ha något som är passande samtidigt som att det ska vara jag. Så jag vill ha något som känns fint och Klara.

S’wonderful s’marvellous

Får jag se en enda bild till på Jay Smith så kräks jag. Inte för att jag sett särskilt många, han ser bara så obeskrivligt töntig ut. Hatar getskägg. Hatar. Hatar den där looken. Hatar. Vet som sagt inte vad det är riktigt, som sagt, obeskrivligt.

Just nu längtar jag efter mitt H&M-paket. Nya kläder=vår. Men för varje vecka som gått (tre, men jag är otålig) så har leveransdatumet skjutits fram eh, TRE gånger. Man undrar, varför inte sätta leveranstiden en månad framåt från början istället, så blir man positivt överraskad när det kommer för tidigt. Ja, ilandsproblem (som dessutom går ut över u-länderna…) men jag är dålig på att vänta. Fint blått linne (jag gillar blått igen) med volang som jag inte hoppas får mina bröst att se gigantic ut, korallfärgat mobilfodral, solglasögon med äppelramar, en klänning, blå med vit spets som ska bli en topp, nya sminkborstar och två koftor.

Blir mer och mer äcklad av köttiga saker. Trodde först det var någon form av undermedveten pregnancy scare vilket är omöjligt, men jag tror det dels beror på att jag inte längre vill vara lika miljöovänlig, dels…jag vet inte. Än så länge kan jag äta kött som inte ser ut som det kommit från ett djur. Och nu blev jag supersugen på lax. Gimme gimme.

Kommer vara en jäkligt lång övergång i vilket fall, ser inte fram emot att inte kunna äta ute annat än på veganrestauranger, eller tänka att de ljuger om ingredienser på andra ställen. Bra att oroa sig över sånt som kanske inte ens kommer hända. Ja ja, blabla bla.