Måste liksom göra en lista över vad jag vill åstadkomma i år i alla fall. Som Katta och Jenny till exempel. Jag vill inte ha något tjat om ”det där du skulle göra i år” om ni trodde det, jag vill inte ha nåt pushande, vill bara kasta ut det och få ner det i skrift, de som är i fetstil är viktigast. So, here it comes:
Jag vill: Sluta döma mig själv så himla lätt och öva på att jag duger, ge okända människor komplimanger exempelvis på stan för de flesta jag gjort det med hittills liksom sträcker på sig och lyser upp, lyssna på emdr-skivan nästa varje kväll för avslappning, äta ordentligt och inte låtsas inför mig själv att jag ätit alla mål när jag bara ätit middag, gå till doktorn när det behövs och byta vårdcentral, rensa min garderob, skriva ett kapitel i månaden, lära mig minst ett nytt ord i veckan, inte stöka ner så mycket så att städning (eller rättare sagt rensning) blir ett mission impossible, ha köpstopp light, röka fler cigarrer vis speciella tillfällen, engagera mig mer politiskt när jag mår bättre, våga dejta mer, inte känna att allt ska göras i en viss ordning för att bli rätt, sluta få åsiktstourettes när jag är bland idiotiska främlingar, läsa mer böcker och kanske våga mig på en ny genre, fila och smörja in fötterna så att jag inte får självsprickor, ta det lugnt när jag är sjukt, sluta tänka på min troligen mycket låga pension jag får när jag slutat jobba, gå till doktorn och få p-piller eller någon stark värkmedicin så att jag slipper kräkas när jag har mens, planera tatueringen så att den blir av, fundera och planera ekonomiskt för körkort.
Idag fick jag stå i kö när jag skulle till psykologen. Bakom mig stod en person som hade nån form av tics så hen lät ungefär som när en häst smaskar (exakt så). Det var obehagligt och jag vet inte om jag var mest obekväm med ljudet eller själva ticsen. Det är ju inte som att man skulle kunna säga ”ursäkta, kan du sluta med det där äckliga ljudet” för det kan ju inte personen ifråga hjälpa.
I dn fanns en bra text om The girl with the dragon tattoo (jag antar att man ville vara mildare mot amerikanarna och inte kalla den men who hates women.) Såg att genusnyttkillen använde rubriken ”Lisbeth Salander är inte tillräckligt feministisk” var han nu fått det ifrån eftersom texten inte alls nämner det utan menar att LISBETH SALANDERS PERSONLIGHET GÅR FÖRLORAD I DEN AMERIKANSKA VERSIONEN. Men vill man med vilje misstolka en text är det ju fritt fram.
I vilket fall sa Ida samma sak. Salander är mildare i den amerikanska versionen, den speciella personligheten (som även jag tycker) går förlorad här. Mycket trist.