Inlägg under kategorin ‘Jag krisar’

Nej nej nej, det är inte mig du letar efter…

Dessa dagar är vidriga. Illamående, förvärkar och det bara kryper i mig, kryper kryper och ingen får ta på huden, jag känner mig som ett djur nu. Skygg och jagad. Alla ljud stör mig. De spränger hela tiden några 100 meter bort så varningsljuden ekar i mitt huvud 24 7. Det är svårt att förklara att jag känner alla ljud, på huden. Jag måste ha något tungt och svalt (pun intended) över mig när jag sover för annars bara fladdrar jag omkring, sover oroligt och snurrar in mig i påslakanet. Varenda veck på lakanet gör fysiskt ont, på riktigt. Nu fattar jag vad hela den där sedelärande historien om prinsessan på ärten handlar om, inga sköra kvinnor utan om hardcore pms.

Annars funderar jag mest. Är hyper och min dom kommer nästa vecka. Gissningsvis. Jag har ingen aning längre. Man vet aldrig vad de kommer med. Jag är ganska neutral, som det känns nu i alla fall. Det jag själv kan konstatera i denna utredning är ju att jag har ett extremt dåligt arbetsminne. Om det hänger samman med adhd eller ptsd:n ska jag (väl) låta vara osagt men jag minns att jag har haft det länge länge. I alla fall mycket längre än när övergreppen kom in och gjorde livet aningens mer komplicerat. Mitt minne är ju helt kass efter det så jag minns inte mycket ändå. Känns det som. Min dröm är att utredningen kommer till ända. Mina hjärntester visade ju på en ”helt normal” hjärna. Vad nu det betyder.

Det är så himla lustigt nu i efterhand att jag fick tjata mig till att bli analyserad och nu känner mig som ett studieobjekt som de helst skulle vilja obducera i för att kunna ge nån sorts diagnos. Jag är trött på min adhdpsykolog. Jättetrött faktist. Hen har något osympatiskt över sig. Lite stadsjeep, bo i skoftebyn och ha beige chinos och renovera altanen. På det dåliga sättet. Observera att jag inte hatar alla som gör så. Vissa är till exempel jättesnygga i chinos.

Jag vill ha en sån där krammaskin som Temple Grandin gjorde på college. Jag behöver inte lätt beröring, jag behöver bli ihopsnörd och sönderkramad. Jämnt över kroppen. Inte stryka över axeln eller handen på magen, bara hållen hårt.

 

I guess I am a fantasy

Såhär har jag sett ut idag:

image

Lite ansträngd på grund av alltför många komplimanger. Och när han ser mig i kameran och kallar mig vackraste väsen är det som att jag försvinner. Att män(niskor) gör en till något man inte är, det är nog något alla kvinnor upplever.

image

Må låta förmätet, visst. Det är inte synd om mig men Monroe har rätt. För man kan inte leva upp till något man aldrig varit. Allt jag är, alla egenskaper jag har, och så tömmer han mig på innehåll. Och vad gör man när this pretty don’t work no more? Oron bror.

Edit; Oväntat att man fick en kommentar om att man måste ta emot alla komplimanger oavsett vad de innebär! Nej jag tänker inte ta emot en komplimang som gör mig till en fantasi! Det är inte farligt och det är inte synd om mig men jag blir fruktansvärt provocerad av att ses som en docka! Vet ni vad en docka är? Något man leker med! Vet ni vad ett väsen är? (I detta sammanhang.) En änglalik varelse. Jag är ingetdera. Jag är som Meredith Brooks och jag sitter inte här och skryter! Detta är något många kvinnor får höra och det ställer orimliga förväntningar på en. Jag är inte bara mitt utseende utan en massa saker.

Sewing

Usch, hade ett mental breakdown iförrgår/igår. Mådde bajs och mardrömmarna var högst närvarande i natt också. Många ångestdämpande senare är jag lite groggy men kan ändå se relativt nyktert på tillvaron. (Hoppas jag.)

I helgen SKA jag på tip the velvet. Jag syr och det är jag versus tyllen nu. Jag syr lite hårdekorationer med mera. Jag ska träffa trevlig man på TTV och fika dagen därpå. Han verkar bra. Vi får väl se. Det är bra att kunna träffa på nån sådär. Då får man en liten känsla men man behöver inte stanna kvar och prata om det inte klickar ”för man måste ju hänga med sina kompisar lite också”. Ingen press A L L S. Det gillar jag. Och det känns casual. Inget speciellt så jag är inte så nervig ens.

Shitty

Så jävla kul när mensen kommer 4 dagar för tidigt. Jag brukar alltid se till att jag har tabletter i mitt rum när den sätter igång. Grejen är att den a l d r i g är för tidigt, den drar sig alltid några dagar. Så nu hann jag inte förbereda mig.

Ett stort plus är dock att jag nu slipper den lagom till tip the velvet. Håll tummarna.

Hey gurl!

Imorse vaknade jag mitt i en mardröm. Jag hade mensvärk och bröstet var ihopsnört. Som när man ramlat och all luft försvunnit ur lungorna. Jag kom ihåg hur jag hölls fast mot grus och stenar. Hur jag väntade på nästa gång. Hur jag försökte dölja allt. Alla sorger i mitt bröst. De läckte ut över min vän som tog emot så länge.

Ändå tvivlar jag på mig själv. Ändå låtsas jag så ofta att allt är normalt och säger ”det där är det värsta som skulle kunna hända mig”. Fast det värsta redan hänt. Och jag vet inte hur man bearbetar saker man inte låtsas om. Jag vill inte slåss mot dem. Men jag orkar inte mota mer. Jag vill inte vara misstänksam mot alla och gissa mig till människors intentioner. Jag vill så förtvivlat gärna bli fri. En sån klyscha va.

Kiss my boo boo away baby!

Jag har inte varit så aktiv här märker jag. Jag har varit upptagen med sms:ande, bebisar och ångest i en enda röra. Ångesten kom tillbaka några dagar efter det går bra nu, pengar rullar in som de ska nu och slog till ganska hårt igår. I sjuntorp. Bussen hem var jobbig men jag snusade och mindfulnessade te hell out of me och fick åka gratis. Söt tjej och allt det där.

Men det är egentligen ganska ok. Idag tog jag en sån där dag och vårdade min kropp som kvinnor ska och har alltid gjort sen tidernas begynnelse för det är så natuuuuurligt. Jag beställde baby foot som belöning till mig själv och sitter med det på fötterna i detta nu. Nu ska huden falla för att parafrasera vildvittrorna. Jag ska färga ögonbrynen och plocka dem och färga ögonfransarna. och titta på gengångare (Les Revenants).

Såg första avsnittet i vintras och shit vad spännande, vågar knappt se. Jag blev så fascinerad, rent psykologiskt, hur påverkas man när döda kommer tillbaka (som spöken)? Alltså eftersom det aldrig kommer hända blir det så intressant, helt vanliga människor med vanliga liv och döda anhöriga som återvänder. Nåja, jag ska fortsätta se sen och återkomma med rapport.

Jag köpte ett specialnummer av en historietidning, 116 sidor brott! också. Så jag råder mig säkert. Och Lady of Rage hjälper mig alltid.

 

Pain/Gain

Trots all kärleksbrist och trasighet och fransar måste jag bita mig i tungan tänka på rosa moln och hindra mina händer från att slå hårt hårt i ansiktet på personen som säger ”jag förstår att du varit ledsen men jag har faktiskt aldrig tyckt att hon är speciellt sympatisk” om min förlorade vän. Jag vill skrika att du kände henne i så fall inte som jag och vem tror du att du är din jävla idiot. Det är inte us against the world men I will always be your soldier stämmer ändå. Även om det inte är på samma sätt som förr, även om jag vill inte tillbaka till det så kommer jag alltid stå på hennes sida om det skulle behövas. Går inte omkring och känner mig så jävla ädel, det bara är så.

Work

Är deppig för i princip allting. Det skiftar mycket nu. Jag är omväxlande ok/ledsen. Är rädd att jag helt plötsligt stöter på något som påminner mig om fina tider. Jag vill inte tillbaka men jag vill nog ha ett erkännande av något slag. Jag vill bara inte ha ett så stort avstånd.

Livet sha la la

Har varit ledsen sen i förrgår. Det är egentligen en bra grej men blev besviken på typ alla. Känner mig ensam men är glad för mina nätkompizar.

Idag har jag lust att baka tårta. Kan bli skitbra eller katastrof.

Men alla sorger kommer i 3 så jag går och oroar mig.

Behöver lite närhet snart tror jag. Ibland vore det bra med en kille. Jag brukar ju bli sjukt stressad i förhållanden men en kanske kan fixa nåt casual.

Tönten har börjat höra av sig igen. Om han inte slutar kommer jag öppna eld på allmän plats. Jag är on the edge of galenskap.

Why does the sun keep in shining?

Jag har såna existentiella problem just nu. Varför blir t.ex brösten gigantiska i leopardmönstrat? Ska jag se på Ullared, Nashville eller Vetenskapens värld på måndag? Hur syr man bäst en paljettklänning av paljettprydda löpare? Är det rätt att ha en ptsdhund/hund överhuvudtaget? Kommer mina barn vara bittra på mig för att vi förstörde planeten genom att vi var tvungna att ha färska hallon i januari?

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.