Jag vet att det här är ages ago (2011) och att jag redan bloggat om det tidigare, jag står kvar vid min ståndpunkt att cellklumpar inte kan tillskrivas rättigheter som kan vägas mot en människas rätt att hindra något att växa i dennas kropp. Men jag måste, igen. Det handlar om abort alltså. Igen! Jag kom in på en sparad debattartikel i DN som behandlade två sinnessvaga individers åsikter som bland annat kommenterar abort såhär:
”Allt man kan säga är att handlingen är både rätt och fel, och beroende på omständigheterna kan graden av riktighet och felaktighet variera.”
Är detta ett projektarbete från några gymnasieelever undrar ni? Nej! Detta är Nicolas Espinoza fil dr på filosofiska institutionen vid Stockholms universitet och Stockholm Centre for Healthcare Ethics och Martin Peterson
docent, avdelningen för filosofi på Eindhovens tekniska universitet och Stockholms universitet.
Pause for reaction. Nu andas vi lite genom hånskratten.
Det är något av det mest bristande resonemang jag läst! Det hjälper inte heller att de sticker in några fancy fraser eftersom deras ovanstående citat, och hela texten som sådan är BLAJ. Jag är inte svenskalärare men jag vet (vet) att de skulle gråta blod om de fick in en sån här text. Debattörerna är filosofer!!! Är inte deras jobb (i artikeln i alla fall) att få ihop en text som kan driva en tes?!
När man skriver en debattartikel ska man komma fram till någon sorts slutsats. Det är kanske en del av problemet eftersom filosofin som sådan inte behöver ge svar. Här nånstans krockar det. Lagstiftningen kräver nämligen svar på vad som skall räknas som rätt och fel. Lagar kan vara nog så svåra att tolka, se bara på det här. Det finns inte en chans i världen att en lag mot, ska vi gissa vad de kan kalla, okynnesaborter.
Jag skulle önska svar på dessa frågor; Hur skulle lagstiftningen ske? Hur många behöver vi anställa inom rättsväsendet för att kvinnor ska kunna överklaga beslut i rimlig tid innan rätten till abort* försvinner? Hur ska man lyckas få en rättegång och våldtäksdom inom 18 veckor och därigenom ha rätt till den duktiga aborten?
I flera bloggar (män) som svarar på debattartikeln står att man behandlar aborter lättsamt, ”som vilka ingrepp som helst”. Det ska jag tala om att om man inte själv gjort abort eller varit med en kvinna som gjort det så har man INGA ANING om vad som sägs bakom stängda dörrar. Jag har gjort abort två gånger, det ena efter våldtäkt (alltså en enligt textförfattarna godkänd abort, fast antagligen inte eftersom ingen är dömd) 0ch andra gången efter vanligt sex där kondomen sprack. Första gången var det en cancersvulst och andra gången kändes det mer jobbigt.
Det kändes alltså som två väldigt separata problem och ingrepp (Oui, probleeeem!) Jag fick höra att detta är ju ett väldigt svårt beslut, att man kan bli ledsen och så vidare innan jag ens fått säga vad jag själv kände. Jag vill inte förringa andra kvinnors upplevelser och åsikter kring abort, absolut inte, men att det skulle vara så att barnmorskor inte färgar ens beslut av egna erfarenheter är en stor fet lögn. Jag vill bli lyssnad på innan nån berättar för mig hur jag ska/kan känna. Det här var inga hemska människor, de var väldigt sympatiska och ville verkligen väl. Det visar hur svårt det kan vara. Att först höra sig för om kvinnan antingen känner att abort är bra och något hon vill göra eller om hon är helt emot det men behöver annat stöd eftersom graviditeten kanske inte var planerad.
Det trista är att trots detta otroligt bristande resonemang som förs i artikeln som jag inte gått på ens om jag varit abortmotståndare, faktiskt applåderas av organisationer som Ja till livet. Det visar enligt mig på bristerna i dessa så kallade seriösa organisationer. Ok, seriösa var att ta i. Att köra omkring med bilder på ”mördade” foster på lastbilar är inte seriöst eller konstruktivt på något vis, alla som har någon form av intelligens vet att skrämselpropaganda inte fungerar. Kommer skriva om det senare.
Abortfrågan är väldigt intressant att diskutera. Problemet är att vi står så långt ifrån varandra. När en abortmotståndare försöker övertyga mig om att abort är mord är det lönlöst eftersom jag anser att fostret inte är en människa till en viss vecka, jag tycker faktiskt så. Vi har liksom inte samma grundsyn och att försöka få den andra att förstå ens åsikter då är extremt svårt. Jag respekterar att människor inte har samma åsikter som mig i frågan även om jag vägrar gå med på att lagen som den ser ut nu skall ändras. Man får tycka precis vad man vill och ingen kan tvinga en till abort förutom möjligen personer i ens närhet och det är ju en risk även åt andra hållet. Och det går inte att frånkomma att det är två män som debatterar som antagligen aldrig kommer ha människor växande i sig.
Titeln på artikeln är ”Dags för samhället att nyansera synen på aborter”. Det finns inget som helst nyanserat med att, i mitt tycke, försämra och urholka abortlagstiftningen. Det är dessutom en lustig definition av kvinnans ”fria val” när de menar att hon inte skall bistås av samhället om hon vill göra abort i ”den tredje kategorin”.
De svarar sedan på kritiken de väckt med sitt luddiga debattförande.
De kommer även med denna lilla illustration:
”Låt oss illustrera denna tes i en jämförelse med klimatdiskussionen. På samma sätt som nu levande generationers intressen är viktiga och bör ges hänsyn, råder det bred enighet om att kommande generationers intressen också har någon vikt. Bara det faktum att våra barnbarns barn ännu inte är födda visar inte att vi har rätt att helt bortse från deras intressen i klimatfrågor. Den nu levande generationen har ansvar för kommande generationer och måste ibland göra uppoffringar för att gynna framtida individer.”
Exakt samma retorik som en del abortmotståndare använder sig av. Ni kanske känner till exemplet med Beethoven som går något i stil med ”tycker du att en kvinna som fött elva barn varav nån blev handikappad ska göra abort”. Vilket inte bara är felaktigt utan också ett oerhört debilt resonemang.
Well, det här är ett så idiotiskt resonemang som inte går att lagstifta kring, det borde inte vara särskilt svårt att sätta sig in i när man faktiskt skickar in en debattartikel. Men med lite hybris går allt.
Och; Jag är fullt medveten om att debattörerna inte tillhör något religiös samfund eller kan förnippas med Ja till livet.
*Ponerat att vi behåller själva tidsgränsen som sådan, alltså fri abort till 18e veckan, därefter krävs godkännande av socialstyrelsen.
2013/04/29
Janetweiss
Lämna en kommentar
