Livet woho!

Alltså jag vet att jag är dum i huvudet nu men det har hänt så jävla bra saker det senaste att jag blir nervös för katastrofen!

Dels gick det bra med mina demoner i lördags, jag kände inte så mycket som jag trodde, det kändes rätt normalt. Bara en sån sak är otroligt lugnande för mig.

Igår ringde min handläggare från försäkringskassan och frågade om jag hade några pengar, annars skulle hon ringa och skynda på ärendet, det innebar att att de tog beslutet om fortsatt aktivitetsersättning fram till juni 2014 igår och idag fick jag det skriftligt. Så sen får jag väl vara frisk då.

Jag fick sjukt bra besked från stockölm och det är ett steg i riktning mot min dröm att ha pool i trädgården i framtiden. Skitbra kvinnor sa jag var knivskarp och briljant!!!

Fick jättebra mail, sen telefonsamtal om ett skrivuppdrag (inte marknadsföringsskit!) jag tyvärr inte kan ta nu såklart.

Har pratat med en helt normal, upprättgående man på snusksiten som verkar sjukt smart och trevlig.

Har fått en stock snus av min pappa! <3

Har beställt babyfoot som belöning till mig själv!

Jinxar jag nu när jag pratar om hur bra allt är? Jag skiter i det faktiskt!

Livet sha la la

Har varit ledsen sen i förrgår. Det är egentligen en bra grej men blev besviken på typ alla. Känner mig ensam men är glad för mina nätkompizar.

Idag har jag lust att baka tårta. Kan bli skitbra eller katastrof.

Men alla sorger kommer i 3 så jag går och oroar mig.

Behöver lite närhet snart tror jag. Ibland vore det bra med en kille. Jag brukar ju bli sjukt stressad i förhållanden men en kanske kan fixa nåt casual.

Tönten har börjat höra av sig igen. Om han inte slutar kommer jag öppna eld på allmän plats. Jag är on the edge of galenskap.

The days of our lives

Jag blir galen! Var på vippen att ringa några dåliga ligg nu men kämpar med näbbar och klor för att hålla mig på mattan här. Ringer istället han jag inte kan ligga med för att han är över atlanten. Så pratar vi lite och sen gråter vi tillsammans och saknar. Vafalls? Frågade nån varför vi inte är ihop? För att han bor långt bort, pluggar/jobbar där och jag är orolig för att jag bara vill ha honom kvar för att HA honom, inte vara ihop, för att han fått mig lite mer hel. (Jag vet väl hur det lät, skit i det!) Vill inte vara elak mot den typ viktigaste personen (well) som finns. Man kan diskutera hållbarheten i ett sånt här förhållande, självklart men nu är det såhär. Vi saknar och pratar helt enkelt. Ja, lite putt är jag men det går fler tåg. Äh, orkar inte förklara mer.

Ps. Idag grät jag när jag såg avsnittet av How I met your mother där Marshall blir advokat. Sen grät jag för att jag såg en gubbe på stan som hade svårt att gå. Sen grät jag för att min mamma hade maten färdig när jag kom hem. Alltså; Jag gräääät inte men blev tårögd och darrade på rösten.

Norma Rae

Jag är bäst sådär i början. Hårt när man får den insikten gång på gång. Att onda saker man tänker om sig själv befästs. Gamla saker kommer upp till ytan och jag hatar att allt negativt som händer kopplar min hjärna till gamla minnen om själens obotliga ensamhet och jag förbannar gudar och djävlar och den enda plats som hjälper är balkonggolvet på natten för där kan man andas och se åtminstone 3 stjärnor. Det blir bättre, eller det hör till god ton att säga så efter ångesttexter i alla fall.

God woman, how many men have you slept with?!

Det liksom vibrerar under huden. Jag är glad, ledsen, arg och likgiltig på samma gång. Det är ingen bra kombination. Man vill ha en känsla i taget.

Jo, det här med Stockholm. Jag ska ju på Viktigt Möte men sen måste jag träffa en människa och påbörja/avsluta en sak. Jag har bestämt mig. Säger personen nej till att överhuvudtaget ses alls eller om han på något vis håller mig på halster, det är då jag måste stoppa. Bryta och radera. Det är så störande, jag är inte ens kär i människan! Det kan gå månader mellan gångerna jag tänker på honom, det inte ens en fixering. Det hade varit enklare, det hade jag kunnat acceptera.

Men man ska väl inte klaga. Visst lät jag som en 50-talist när jag sa så? Annat en 50-talist skulle kunna säga är ”ja ja, det kunde vart värre! ”

Men vad faan ska jag göra?! Det är väl en bra plan, no? Att bryta helt om inget ändras? Jag är dålig på det. Annars tar jag en manspaus igen. Det gör inte så mycket, jag har haft det förut och jag tycker det kan vara skönt också. Tyvärr blir man inte inbjuden på något som involverar flera par men det hade jag nog inte blivit annars heller. Om jag mot all förmodan skulle bli det om jag eventuellt har en partner i framtiden kommer jag unleash the fucking fury. Kan vi ju låtsas. Nä, tyvärr inte. Men jag hade förklarat varför jag aldrig skulle bli en del av ett sånt sällskap. Det skulle vara som att gå med i ett fucking frimurarsällskap! Om än något mer jämställt inbördes.

MÅSTE få en vid behovs-medicin. Stör mig så på att jag blivit allergisk mot lergigan! Det var en så bra medicin, jag blev visserligen sömnig men annars var det skönt att ha en tablett som man inte blev tillvand av eller fick jobbiga biverkningar av. Har testat så många att jag tycker att det räcker nu, jag kan få en bra som hjälper. Hade jag inte haft meditationen eller yogan i mitt liv hade jag nog inte orkat med.

Imorgon har jag inget för mig, min förhoppning är att jag ska få vara själv och få andas lite. Gissar nej.

Nu önskar jag mig goda nyheter, en liten hund att gå ut med nån gång, hälsa på bebis, massa pengar, ett supergulligt hus och kärlek i alla former och skepnader. Nöjer mig dock med det första.

Ja ja, man ska ju inte klaga. Kunde varit värre.

Just on smile, pain’s forgiven

Får man hata sig själv lite ibland? Känner mig så jävla trött. Jag känner mig liten. Som att jag styrs av människor. Som att jag är helt beroende av människors gillande och godkännande. Det brukar inte vara såhär. Jag ser mig som rätt stark. I alla fall ganska ofta. Men nu, jag vet inte. Något hände. Ska till Göteborg imorgon. Känner mig inte så fit for fight. Vara ljuvlig, öppen och sådär vacker. Jag är ju inte det nu. Jag är sårig, tom, bräcklig och ful istället. Var det bra så?
Jag är inte ens bäst sådär i början nu.

Så fick en person upp ögonen för mig. Igen. Antagligen för att jag skulle träffa vännen. Det är i perioder det händer och jag känner mig så utlämnad.

Så blir det Stockholmsdags igen. Fick mail idag från fina, trevliga människan. Lunchmöte i oktober. Smaka på det;
L u n c h m ö t e. Känner mig handikappad när det gäller sånt här. Men då, Stockholm. Och då, påbörja eller avsluta en annan sak. Det är nog bra vilket som. Jag tror det. Om det skall avslutas så blir det för alltid. Radera kontakter och blockera. Det är nyttigt det också.

Grupp och grupp…

Idag har jag haft koncentrationssvårigheter in absurdum. Jag var nån helt annanstans på gruppen, tänkte på att jag skulle prata med min kontaktperson efteråt, sen tänkte jag på att jag skulle hinna med bussen och sen på att hämta medicin, alltid ett steg före. Det är så jävla destruktivt, jag befinner mig liksom aldrig i nuet.

Nu ska jag i alla fall äta mat och sedan sy färdigt den fina kjolen. Jag vill tro att den kommer att bli micket bra.

Har funderat en del på det onda på senaste tiden. Det är vissa saker som jag helt glömt bort och nu tänker på. Jag kan vara så jäkla fokuserad på vad jag gjort för fel, vad jag sagt och så vidare. I många olika typer av relationer. Som att allt beror på mig. Försöker lära mig av med det.

Nä, nu blir det fasen mat!

 

Eftersom jag är trött och sur:

Ni vet, i kvällstidningarna skickar folk FORTFARANDE in frågor om sex. Jag trodde googling was the shit. Men ok. Hatchetface relationsråder:

Problem: Sperman smakar yucky.

Lösning:

Undvik att äta exempelvis sparris eller dricka öl eller saker som kan tänkas smaka äckligt på väg ut. Ni kan googla på det, jag gör faan inte allt åt er.

Och som en liten bonus, en extra lösning:

Ta inte sperman i munnen.

Jus blawg man!

Vet ni? Nu startar vi upp vecka6 igen! Jag och två andra tar över efter Duktiga och intelligenta Tanja Suhinina som startade det här trevliga initiativet. Veckans tema är uppstart. När börjar sexet? Från singel till relation. Och så vidare! Nu tycker jag att ni ska gå in och blogga på veckans ämne faktiskt.