Lyckades titta på Raw. Och är naturligtvis helt förfärad. Man bara ”är det här den svenska komikereliten?” (En kniv vreds runt i bröstet när jag skrev det senaste förresten.) Jag vet inte vad som är sämst. Han som ”värmer upp” publiken innan som inte ens kan imitera. Jag blir liksom provocerad. Hur jävla svårt kan det vara att imitera Bengt Magnusson? Inte svårt. Kan man överföra det där dörrvaktssyndromet på ett krångligt sätt så är det det han har.

Sen kommer Nour. Jag tycker att hon är skitroligt, kanske för att jag kan relatera till henne, vad vet jag. Men. He-rre-gud. Henrik Schyffert. Han är trött. Han är trökig. Han verkar sliten och kanske påverkad. Han drar ”skämt” om den kändis i Sverige som legat med flest. (Christer Sjögren…förlåt Katta om du läser det här men det är tyvärr sant.) Sen juckar han sig igenom Sverige genom att härma dialekterna de talar i städerna han nämner. Heh! Man bara; Tycker folk att han är typ en av de roligaste i Sverige?

Ok att människor har olika humor, men lite finess krävs, någon slags punchline men icke. Liksom, Nile City, var det det enda roliga han gjort? Minns jag rätt?

Sen gjorde jag en dum grej inatt. Svarade på ett sms. Det var det enda dumma, så mycket har jag lärt mig. Men han är galen och tydligen kär vilket han antydde ganska tydligt och helt plötsligt stod han utanför huset. Jag satte i öronproppar och låtsades inte om den vibrerande telefonen. Vaknade till sex sms och 2 missade samtal. Fast det var ju snarare ignorerade samtal.

Min instinkt säger att jag ska be om ursäkt på något sätt men jag tänker inte göra det. Jag är en människa som ber om ursäkt ofta. Ofta i situationer som kanske inte kräver en ursäkt. Och varför ska jag be om förlåtelse för att han tog taxi till mig och ville komma upp när jag sa att det inte gick? Nä, någon måtta får det vara.

Om det blir stugfest hos Åke vilket det troligen blir, så skulle det icke förvåna om han försökte något. Får sova i samma rum som Åke eller eventuellt Katta så det inte händer något. Helt galet.

Drömde om en gammal crush i natt. Han tittade på mig på det där sättet jag saknat. Sådär vi såg på varandra. När han stirrade på mig med öppen mun. Helt öppet. Ibland undrar jag om jag minns fel och får fråga Jenny eller Louice, men jo, så var det. Jag kände helt plötsligt att jag saknat det otroligt. Blicken av total jävla förälskelse. Och jag förbannar att jag var så trasig att jag inte orkade. Så nu lyssnar jag på Vapen&Ammunition som var soundtracket för mig då. Kent alltså, knas.

Läste något av det äckligaste jag hört igår. Ett utdrag ur en dom. Det som gör mig förtvivlad är att det inte är något som förvånar mig.

”Det kan inte helt uteslutas att det hos de kvinnliga målsägandena finns en besvikelse över hur polismannen allmänt betett sig mot dem i relationerna och ett ifrågasättande från deras sida av hans kvinnosyn.”

Man har alltså låg trovärdighet för att man är en före detta flickvän. Har man högre trovärdighet om man skulle vara en nuvarande flickvän eller är det så som det alltid varit; Att våld i nära relationer egentligen aldrig kan bevisas?

I Aftonbladet står det att läsa;

”Det är klarlagt att han vid tillfället stoppat upp sin hand i hennes
underliv, med viss penetration”, står det i domen.

Men han kan ha gjort det av misstag, tror rätten:

”Det kan inte helt uteslutas att han av annan orsak än uppsåt kommit att
beröra hennes underliv”.

Han har alltså penetrerat sin före detta men det kan ju hända att han inte menade det på det sättet. Ja, han kanske ville undersöka henne helt enkelt. Vad än hans uppsåt var förde han ju alltså in  sina fingrar i sin före detta flickväns underliv, det är alltså inte straffbart? Jag får lite intrycker; ”Ja, jag hade ju egentligen inte planerat att stjäla bilen men jag gjorde det ändå.”  Och det kan ju inte vara olagligt.

Det är tyvärr sånt här som får mig att vilja rada upp vissa män och tortera dem långsamt. Jag är någorlunda lagkunnig, och skulle inte göra något sådant om det inte var så att jag blev våldtagen igen. Det här får mig att känna att man inte vill anmäla saker. För det är ingen idé. Den andra våldtäkten. Fortfarande aktuellt.

Jag har en idé om att nämndemän skall vara en representation av folket, tyvärr är många män och över 65 år. Jag menar inte att vi skall ha jury såsom många länder, där har man ju också ofta enbart tar ställning i skuldfrågan. Men en tydligare representation av folket vore inte fel. Det blir konservativt och trångsynt annars. Det är min fasta uppfattning.

Kan nån snälla tipsa mig om bra hiphop/triphop/rap. Jag stör mig på alla M&Ms och ”No homo”-shite. Jag vill höra samhällskritisk, kanske feministisk underground-musik. Riktigt bra. Jag vet ju att det finns där nånstans.

Puss på er, ni som är snälla, fuck off ni som är dumma.

Annonser