Spontant tänker jag helt ickekonstruktivt bara men håll käften! men eftersom det är ganska meningslöst i dessa situationer får jag väl förklara mig.

Lady Dahmer skriver alltså såhär:

”På twitter diskuteras just nu vaccin och eventuella vaccintvångsåtgärder där vissa människor menar på att man kanske skulle införa obligatoriska vaccinationer. Alltså att man ska godkänna övergrepp på en liten del av befolkningen i folkhälsans intresse. (Hur detta ska gå till har jag ej fått svar på dock)

Men jag menar att övergrepp aldrig kan rättfärdigas och att varje människas kroppsliga integritet ska värnas om. Barn som vuxnas.
Hur tänker ni kring det här? Vad är ok? Var går gränsen? Är det ok att ge barn vaccin mot deras vilja? Medicin? Är det ok att göra det mot vuxna? Tvingar ni in tandborsten i den lilla munnen? Borde kvinnor som röker eller dricker under graviditeten hållas inspärrade?
När blir rätten till sin egen kropp sekundär?”

 

Det gjordes även jämförelser med en tandborste och en kuk, vad är övergrepp var frågeställningen. Ett enkelt svar men långt svar;

 

När en person begår övergrepp mot ett barn sätter det igång en massa olika reaktioner och tankar, oftast så manipulerar personen barnet så svårt att barnet tror att det själv är delaktigt, att det är det egets fel. Jag har då aldrig stött på föräldrar som skuldbelägger barnet som behöver borsta tänderna, säger att det är dess eget fel att de gör det, hen får skylla sig själv et cetera.

 

Erkänner man barnets känslor (och då pratar jag fortfarande om tandborstning) och låter det förstå varför så tycker jag ärligt talat inte att det är några problem. Det är väl en massa saker som man ”måste” göra med barnet, tvinga det att ta på sig kläderna, tvinga det till en skola där de kanske blir utsatta för orättvis behandling av något slag (utan att man vet om det då), det handlar om att ta ansvar för hur man uppfostrar sitt barn, man kan inte vara konsekvent in absurdum när man uppfostrar sitt barn även om jag håller med om att det är en komplicerad fråga.

Man kan uppfostra sitt barn till att säga nej utan att för den sakens skull offra barnets tänder eller hälsa. Jag skulle till exempel aldrig låta någon pussa eller krama mitt barn utan att det själv ville, det tycker jag är fruktansvärt. Jag skulle heller aldrig tvinga barnet att provsmaka mat de ”prov”smakat hundra gånger tidigare och inte tycker om.

Och formuleringen! ”Tvingar ni in en tandborste i den lilla munnen” känns oerhört godtycklig. Anspela på övergrepp i ett sånt sammanhang är fan vidrigt.

Jag har träffat på många barn vars föräldrar inte har förstått skillnaden på övergrepp och fostran och man vill avrätta dessa föräldrar med en osthyvel. Nä, såklart inte. Men det är svårt för dessa barn, på riktigt svårt och det kommer inte att bli lättare senare i livet.

I vilket fall, jag anser att man kan ”komma undan” (gjorde en godtycklig anspelning tandborstning/övergrepp) med tandbostning utan att känna som som världens skurk.

 

Och! Det här med vaccin. ”Forskare” anser att det har ett samband med autism. NEEEJ! Vet ni vilka forskare det är? En har bland annat föreslagit naturmedicin mot svår cancer, en annan anser att aspergers är ett påhitt från psykiatrin (intressant eftersom aspergers ligger inom autismspektrat). Näe, orkar inte. Klart man får vara kritisk mot vaccin, det gick ju inte så bra för influensavaccinet, men där fanns en skillnad från andra vaccin; Det var oprövat. Det är inte poliovaccinet till exempel. Och nu måste jag väl säga det här också; Jag är varken odelat negativ till naturmediciner eller odelat positiv till vaccin men ibland måste en del människor lyfta på foliehatten lite.

 

 

 

Annonser