Jaha. Facebook är ju så underbart och förhatligt på samma gång, ungefär som när man är kär, man mår illa, man är lycklig och så vidare. Folk gillar ju statusar hit och dit och nu har nån idiot som kallas ”Puddan” (ehhh, namnet?) skrivit såhär:

”26 åringen som e skjuten i huvudet av polis e död…. O kanske ska hans familj då stämma polisen för vållande till annans död, o det visar sig tydligen att den här grabben inte hade riktigt vapen, utan en kopia… Jag tycker, e han så blåst o går dit med en kopia o rånar, så får han själv skylla sig!! Vill mer sända en tanke till den polis som sköt honom, hur dåligt mår inte han? För att han faktiskt gjorde sitt jobb, men oki beklagligt att han skjuts till döds… Men häR e en tanke från blå himmel. . SLUTA DÅ RÅNA!!! Nej Polisen som gjorde detta, TACK kan vi bara hoopas detta avskräcker ALLA att begå rån, OAVSETT VILKET JÄVLA LAND MAN KOMMER IFRÅN!!”

Jag vill alltid tro gott om människor men hilfe, jag blir snart galen på alla uppvisningar av idioti som man får serverat av facebook, dagligen. Det är liksom för mycket. Och ja, jag har funderat på lägga ner men jag förlorar  mina chattkompisar då. Men jag ska ju berätta om det här nu.

Jag vet inte varför det är så väldigt svårt för människor att förstå att vi har ungefär samma psykologiska sammansättning, vi blir ledsna för liknande saker såsom död, våld, katastrofer, nästan alla människor går igenom sorgstadier någon gång i livet. Det är alltså ingen nyhet att vi oftast blir först chockade, sen reagerar med till exempel ilska, regression, förnekelse, beskyller någon annan för vad som hänt, undertrycker sina känslor, skiljer sina känslor från intellektet och så vidare. Det är normalt. Jättenormalt. Att då föräldrar som förlorar sitt barn blir upprörda och förstörda alltså reagerar som de gör, det är helt enkelt ganska sunt för ens psyke och bearbetning. Att det går ut över polisen är trist men inte det minsta förvånande.

Sen är det inte omöjligt att polisen verkligen gjort fel. Att polisen utreds efter insatser är faktiskt inte det minsta fel, det vore snarare otäckt om de inte utreddes. Men det kan man ju inte uttala sig om i nuläget.

Blir bara så himla sur och besviken när människor saknar de mest grundläggande förmågor som att resonera med sig själva, och försöka föreställa sig hur de själva skulle känna om deras barn dog. Hur de skulle ta emot nyheten och om de skulle tycka om att hängas ut som dumma i huvudet för att de vill utreda (och hålla nån ansvarig) om barnet dog till följd av onödigt våld eller ej.

Annonser