Kan inte hjälpa att känna att detta med vintagepartyn a’ la 30/40/50-talsstuk, är det inte lite 2009? Eller vad tycker vi? Kanske inte men bilden med dessa undersköna ljuva varelser, liksom som älvor. Texten får mig att bli lite illamående som man blev efter en bit sockervadd när man var liten, MÄKTIGT.

”Vintagebröllop och temafester, med utgångspunkt i Do It Yourself-rörelsen, är en stor trend i USA och Storbritannien. Nu tar författarna konceptet till Sverige!”

Que? För sånt här har jag sett i flera år. Kolla UnderbaraClara som lägger upp bilder på asfina saker och DIY-projekt, som hållt på i 4-5+ år, detta är ju något många stora blawgers har slagit igenom med! Alltså, jag är all for gulligull men att författarna NU tagit detta till sverige är en fet lögn och en skam och fläck på sveriges banér and so on.

Alltså, vad jag kan läsa är alla dessa kvinns inne på vintage och retro och arbetar med det, varför måste de då sitta och mysa under ett träd (förstår fotograferna konceptet utefest i sommarsverige?) eller stå som fint ögongodis och hänga upp grejer. Alltså denna passivism på bilder av kvinnor, i alla jävla sammanhang. Vet ni hur man ser ut när man fixar inför ett party? Det är full frontal nudity och blood, sweat and tears i maten! Man fixar sig definitivt inte innan.

Ja ja, man säljer inget med din attityd et cetera et cetera och ska alla omslag vara gråa och bla bla bla.

EDIT! Louise Lemming har skrivit ett svar på detta inlägg på sin blogg. Jag kommenterade det såhär:

”Hej! Jag förstår att du tog illa upp, det var verkligen ett syrligt blogginlägg! Jag ber om ursäkt. Vad jag kommenterade kring boken framsidan var ett bildspråk som jag tycker är alltför vanligt därför raljerade jag kring detta. Jag tycker det är trist när kvinnors arbete förminskas som tex Clara Lidström som föraktfullt kallas hemmafru trots att hon driver ett företag. Inget fel att vara hemmafru, det är ju bara det att hon inte är det. Det har inget med retrostilen att göra, jag klär mig själv så tex och jag är mycket medveten om det hårda arbetet som ligger bakom. Jag är också medveten om hur just jag ser ut under festförberedelser och det är inte sådär, möjligt att andra gör det såklart.

Att jag sarkastiskt sa ”Ja ja, man säljer inget med din attityd et cetera et cetera och ska alla omslag vara gråa och bla bla bla.” var en kommentar till mig själv, jag tenderar nämligen att vara rätt sur och jag menade exakt det; Man säljer inget med min attityd. Jag gör inte anspråk på att veta något, däremot upplever jag att trots att kvinnors arbete är och alltid har varit hårt så ska det liksom inte märkas utan att vi ska se perfekta ut hela tiden. Jag tycker att det är trist. Jag anser att det KAN ställa orimliga förväntningar på människor, främst kvinnor.

”Om hon vill dela upp sysslor i manligt och kvinnligt, then so be it.” förstår jag dock inte riktigt, jag har mig veterligen inte talat någonting om det så där tillskriver du mig något jag inte riktigt kan koppla till min text.

Hoppas att du förstår att min tanke inte var att förminska ert arbete även om det kom ut så. Jag ber som sagt om ursäkt!

/Klara”

Annonser