Jag är sjuk. Jag kanske inte är sjuk enligt regeringen eller vissa menlösa människor vars åsikter betyder nada för mig men jag är sjuk enligt psykiatrin och jag är sjuk enligt mig själv, och tänk, jag är faktiskt den viktigaste personen i detta. Jag har ställt in vissa besök på vårdcentralen och vårdavdelningar på grund av hög ångestnivå, jag har drömt mycket mardrömmar om mitt trauma till exempel. Jag har inte specifikt gått in på det eftersom det inte är deras ensak, jag har helt enkelt sagt som det är; att jag kan inte komma eftersom jag har mycket ångest och inte vågar gå ut. Detta har genererat de mest underliga svar. Till exempel; ”Ja, det skulle du sagt minst 24 timmar innan besöket, nu får du betala för det”. Eller; ”Jaaa, det kan jag inte riktigt lita på, det är många som har såna förklaringar”.

[Jaw drop]

Hade jag funnit mig den första gången, när personen insinuerade att jag ljög hade jag iskallt sagt att hen kunde få numret till min psykolog och hört med hen hur jag mår. Nu blev det inte så, men jag har sagt det senare och ibland har de fnyst och sagt ”ja, det får väl gå för den här gången” och ibland har de kommit på det absurda i att de skulle ta lättare på psykiska problem än fysiska och bett om ursäkt. Fair play. Man kanske har en stressig dag och inte tänker sig för ordentligt. Men detta; Min sjukdom är lika verklig som cancer. Jag skiter i om andra ”ljuger” (vilket jag tror ett ytterst fåtal gör, i alla fall säger att den har ångest när den inte har det) för min sjukdom är verklig och jag ska inte behöva försvara den när jag ställer in besök inom fakking vården! Att andra ljuger, det är på intet sätt mitt ansvar.

Jag tror att detta enfaldiga tänkande snarare leder till att folk fejkar fysisk sjukdom, i och med att de inte blir trodda. Att sitta med gråten i halsen och hjärtklappning är jobbigt nog och hur lätt blir det att säga nästa gång, när den senaste fnös åt en?

Det är ytterst problematiskt att denna synen även finns inom vårdsektorn, ingen nyhet självklart, men att hela tiden få bevis på att till exempel cancer ligger på topplistan och så är psykiska sjukdomar på imdb bottom 100 är jävligt nedslående och hjälper varken de sjuka eller samhället i övrigt. Jag vill inte behöva säga att jag har feber när jag egentligen känner mig som en boll av ångest och jag tänker aldrig göra det.

Advertisements