Jag har märkt att det finns en grupp män på dejtingsiter som liksom vill sätta dit en. Det följer vanligtvis ett visst mönster. Jag har skrivit lite blandat vad jag gillar på min presentation. Till exempel att jag ogillar mansplaining, gillar Gustav III, historia och att simma. Då skriver en kille som dels ska vara lustig, dels trumfa mig på något sätt att ”hur går vänstervärderingar ihop med att du gillar Gustav III? :P” Jag svarar med dryg och ironisk ton att det finns massa saker i mitt liv som skulle kunna innebära konflikter, till exempel att jag gillar att shoppa men kritiserar kapitalismen för konsumtionshets, att jag sminkar mig relativt konventionellt men kritiserar skönhetsindustrin och så vidare. Inte för att jag har något problem med detta, ville bara påvisa att det finns många saker som ej harmonierar i en. Men det förstår ni, det var ok för honom, för det får jag ut något konkret av och att han bara undrade, om det var något han missat som typ…kunde få honom att ändra uppfattning?

Nu är ju inte jag med på dejtingsiter för att gå i klinch och/eller undervisa människor jag inte har något intresse av men jag undrade ju varför jag skulle behöva förklara det för honom. Han blev jättekränkt sen och förklarade för mig att om jag var så defensiv så visste han inte vad jag gjorde där om jag inte ville prata med folk och att jag trollade och oääääoäääoääää. Han missade några saker. Jag är inte där för att prata med honom. Jag är sjukt trevlig mot människor jag anser trevliga och sympatiska. Han var det inte. Om han tycker att jag övertolkar, so’ll be it. Varför ska jag tala om för nån hur den ska känna kring en person, eller hur och varför den ska känna så i dessa sammanhang. Alltså, google finns för att du ska kunna söka efter svar eller fler frågor eller vad faan men varför inte söka och hitta nåt att diskutera kring kungajäveln istället? Det finns ju såklart värre grejer, människor som säger riktigt elaka saker men det är lättare att avfärda än det där subtila som man inte riktigt vet hur man ska ställa sig till, i alla fall de första gångerna.

Jag pratar till exempel med en bra kille nu, han inledde med ett retsamt mail, men guess what, han var samtidigt trevlig och sympatisk och han försökte inte så ett frö av osäkerhet. För det är såhär; Om jag inte trevligt svarar på de här mailen så levereras nästa svar med en sur ton som blir elakare och elakare. Inte sagt att just den här töntkillen (med Gustav III alltså) skulle bli sån och avsluta med att kalla mig jävla feministfitta, det tror jag inte.

Och, varför gillar jag Gustav III? Det berättade jag ju aldrig för honom eftersom jag blev obstinat och sur. Det har jag nog sagt men kortfattat; han drev fram förändringar som fick stora effekter för kvinnor. Han belade barnmorskor med tystnadsplikt, vanligen de främsta vittnena i barnamordsrättegångar och de fick inte försöka ta reda på vem som var fadern. Gravida kvinnor fick ta sig mellan orter utan inrikespass för att kunna föda barnet utanför sin hemort. Spinnhusen tvingades till bättre hygien och kost. Var emot dödsstraff. Trolldomsparagrafen togs bort, obs obs! Betyder det att jag försvarar allt han stod för? Betyder det att jag skulle gillat honom som person? Antagligen inte.

För övrigt ska jag bada jacuzzi i Tingvalla imorgon. Jag är mycket exalterad. Kanske får jag sex också, jag tror bestämt det.

Annonser