Jag försöker bota min dåliga hy med mask of magnaminty från Lush som tydligen ska vara ett mirakel. Jag försöker glädja mig med att att min hy i alla fall inte är grön och att jag har vackra ansiktsdrag. Känner mig även tacksam för att huden inte är såhär stel och att den spricker hela tiden. Det måste vara såhär botoxoffer känner sig.

image

Jag tröstar mig med vännermarathon, snus och masken då. Det är faan lyx det. Jag har plastat in de jävligt fula glossyboxlådorna med marmorliknande häftplast så de blev fina, jag har alla sytillbehör däri. Dyr var den dock, plasten. Well nu är livet komplett då  antar jag.

Nä, tyvärr inte. Jag behöver prata med dagsjukvården. Jag behöver ha en aktivitet. Något som ger lite struktur. Det behöver inte vara mycket, bara något som ger mig känslan av att jag inte slösar bort mitt liv bara för att jag är sjuk. Vilket jag såklart fattar att jag inte gör men ni vet hur det är, jag förväntar mig helt orimliga saker av mig själv. Och alla tillfällen jag blivit entusiastisk och kastat mig in i nåt har jag fått avbryta det, läs plugg.

Men jag tror det vore bra att gå där nån gång i veckan så jag måste prata med dem. Det blir bra det.

Här är lilla låddan i alla fall.

image

Advertisements