Posts tagged ‘feminism’

ACAB, vår kränkta befolkning och YB Södermalm.

Sverige – de lättkränktas land är devisen idag. Vi visste det hörni. I onsdags twittrade kontot YB Södermalm ut en bild på en ”lättkränkthetsrapport”. En fånig liten låtsasrapport att fylla i. Här är den.

acab

Då blev folk upprörda. Är det detta polisen ska syssla med undrar några. Svaret kommer snabbt; De är lättkränkta. (De vill ha tutte?). Jag ska väl inte ens kommentera den låga nivån på detta, eller det klart jag ska! All cops are bastards, pubertala bastards. (Obs, skämt, skratta nu!) Krister Thelin, före detta domare och ledamot av FN:s kommitté för mänskliga rättigheter, hör och häpna talar mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och integritetsskydd och gnälliga människor som måste växa upp.(Sic!)

Han babblar vidare om vad som är normkritik, varför det är fjantigt, att människor stör sig på polisernas tweet för att de inte vill blir emotsagda (really honey, really?), näthat är löjligt för det går emot FN:s nya förslag på förändringar utan att närmare gå in på vad han tror att näthat är.

Nu är det inte riktigt detta människor jag sett kritiserar men Thelin fortsätter vidare på det spåret, förslag på inskränkningar i förtalsbrott och så vidare, och så vidare. Fruktansvärt ointressant i just denna fråga, annars mycket intressant. De flesta jag sett som kritiserat tweeten ifrågasätter om polisers personliga uppfattningar verkligen ska presenteras på YB Södermalms twitterkonto.

Mitt jävligt stora problem med polisers involvering i sociala medier är att de ALLTID (om de blir kritiserade) ”inte representerar poliskårens åsikter”. Nähä? Då kan man ju fundera på varför dessa enskilda poliser inte skaffar ett personligt twitterkonto. Jag skulle tro att svaret ligger i dessa enskilda polisers mediakåthet. De når inte en lika stor publik. De tar sig rätten att raljera kring, och ifrågasätta människors upplevelser av ”kränkhet” och får retweets, high fives och blodet pumpas taktfast ut i deras erigerade organ av varierande storlek. Bildligt talat. Ligger det verkligen i polisens intresse att sammankopplas och underhålla dessa enskilda polisers social media-runkning? Jag måste säga att det åtminstone inte gagnar dem.

Ovanstående lättkränkthetsrapport handlar inte det minsta om lag och ordning eller om myndighetsutövande, det handlar om en (politisk) inställning, att svenskar gnäller och gnyr. Om ”skämtet” (det vet vi väl alla att om nån säger att det var ett skämt är det ok) anspelar på anmälningar de tycker är fåniga är det allvarligt. För vad är skämt och vad är det inte? Vem bestämmer det? Inte jag, inte du, inte YB Södermalmspolisen och inte Krister Thelin.

Så kära enskilda poliser! Ett bra tips för att hjälpa till att öka förtroendet för poliskåren som sådan är att skaffa privata twitterkonton att high fiveas på, inte länka till polisens officiella site, problemet är att ni får färre likes och retweets. Hurts, doesn’t it? För det hjälper inte att ni luftar era personliga åsikter om vad som är en kränkning eller inte. DET HANDLAR FÖR FAAN INTE OM POLISERNA BEGÅR ETT BROTT ELLER INTE när de publicerar pubertala skämt, det handlar om anseende, ett anseende i kris. Och om de har nåt intresse i det alls är det klokt att undvika liknande tönterier på ett konto som så nära kopplas till polisen. Jag vet naturligtvis att jag anses som en av de där lättkränkta, att jag borde fylla i rapporten och det kanske jag gör. Kanske startar jag en folkrörelse där jag massproducerar lättkränkthetsrapporten och vi lämnar in rapport efter rapport. Det kanske jag tycker är kul. Ett skämt. Och glöm inte att ni måste skratta. För jag sa att det var ett skämt.

 

 

 

Identitetspolitik, Lena Mellin och Aida Hadzialic

Såååå. Har läst om utspelet från gymnasieministern om problemen med ”identitetspolitiken” [insert ljud av chockad publik] som enligt uppgift är så dålig för vänstern att en sosse pratar klass. Mycket ska man höra innan öronen trillar av, en nutida sosse som pratar klass! tänkte jag. Bara att vi pratar hudfärg i vänstern är fel. (Sic!) En arbetslös ung man på landsbygden som inte klarar skolan är lika viktig som en kille i förorten, vi måste ha kvar klassanalysen säger Hadzialic. Vem har nånsin sagt nåt annat?! Där hade debatten kunnat ta slut. Men det händer aldrig. Denna ensidiga debatt som förs på ledarsidor får istället exemplifiera exakt hur man skapar en storm i ett vattenglas och skapar ordentliga slitningar inom politiska rörelser.

Lena Mellin menar att utspelet är onödigt och att det är inget gemene man vet vad det är eller ens bryr sig om. Enligt Mellin innebär begreppet identitetspolitik att män inte får uttala sig i jämställdhetsdebatten för de har aldrig upplevt hur det är att vara kvinna. Och att Hanif Bali som kom till Sverige som ensamkommande flyktingbarn och har andra åsikter (än vem???) om asylpolitiken hindras av identitetspolitiken. Om det fanns ett bättre tillfälle att använda sig av uttrycket ”som faan läser bibeln” har det inte hänt ännu.

Så nedvärderar en politisk kommentator på en av sveriges största medieplattformar en ung kvinnlig minister och hela svenska folket! med att hävda att åsikt är allt, insikt är inget. Att den inrikespolitiska kommentatorn på en av Sveriges största kvällstidningar underlåter sig att utveckla vad som står under identitetspolitik på Wikipedia säger mer än något annat:

”Identitetspolitik är politiska ställningstaganden som grundar sig på egenintressen och individernas egna sociala intressegrupper. Därigenom kan människors politiska åskådning gestaltas utifrån den identitet de tar sig som medlemmar av löst sammanhållna samhällsgrupper. Exempel på sådana samhällsgrupper är sådana som baseras på ras, klass, religion, kön, etnicitet, ideologi, nation, sexuell läggning, kultur. Samtliga medlemmar av sådana grupper ägnar sig inte nödvändigtvis åt identitetspolitik.”

Jag skulle kunna raljera om detta tills jag dog lycklig i min säng med snus under läppen men är inte färdig. Det är inte bara arrogant utan oärligt av Lena Mellin att förlöjliga ett begrepp på detta vis. Det är det gamla vanliga; Man kan inte lära gamla hundar att sitta. Nej, jag anspelar inte på Lena Mellins ålder. Mina föräldrar kan utan problem ta till sig nya influenser och uttryck och de är äldre än Mellin. Betyder det att man behöver omfamna dem? Absolut inte! Men det är lättare än man tror att tänka ett extra varv utan att man blarrar ut en text
som river upp snarare än lappar ihop en  vänsterrörelse som tydligen är i kris.

Såhär enkelt är det för mig: Om jag vill bilda mig en åsikt om hur det är att vara ensamkommande flyktingbarn tar jag reda på hur regler ser ut, hur staten begränsar deras rättigheter de har enligt FN:s barnkonvention och först och inte sist! Försöker kommunicera med ett  ensamkommande flyktingbarn. Jag sätter mig inte i en tv-soffa och pratar över huvudet om de stackars barnen som har det så dåligt. Jag ger dem tolkningsföreträde, jag försöker låta dem komma till tals. Detta är naturligtvis inte applicerbart (men önskvärt!) på varenda problem eller politisk fråga i det svenska samhället. Men lyssna för i helvete på människor som drabbas av diverse problem. Kalla mig idealist men jag trodde det var det journalister ofta ägnar sig åt, att se och tolka frågor på individnivå och samhällsnivå. Men jag kanske ska läsa vad det står i Nationalencyklopedin.

Tänker hon ta detta längre undrar ni? Oh ja! Jag tänker också säga att jag inte kan minnas senast en medelålders kvinna försvarade mig. Förlöjligad – hela tiden. Jag har skrivit frågor till journalister förut. Först letar de upp eventuella stavfel i min text, sen kommenterar de raljant hur jag formulerar mig och avfärdar mig med ”när du blivit äldre…/mer bildad/är friskare…”.

Att sossar pratar klass är för övrigt så hårresande att jag baxnar. De vill inte ens ha vänsterpartiet i regeringen! De vill att vi ska stödja dem i deras åsikter men nåde oss och smäll på fingrarna om vi skulle komma med egna idéer! Då söndrar vi vänstern.

Det enda svaret jag fått när jag ifrågasatt vissa kvinnor på höga positioner är att jag är osysterlig, dum eller obildad. Det är så gement att det egentligen inte borde bemödas med ett svar men here it is; Jag är ingens jävla syster så länge det betyder att jag enbart får existera om jag bekräftar deras åsikter. Ingens!

Identitetspolitik behövs, jag som kvinna, 32, psykiskt sjuk och sjukskriven vill till exempel inte företrädas av Lena Mellin & co, oavsett om vi delar åsikter eller ej. Jag vill företrädas av någon som inte talar om mig utan FÖR mig. Jag vet inte hur det är att vara politisk kommentator på Aftonbladet, därför kan jag inte uttala mig om det. Att ta hänsyn till individuella erfarenheter betyder inte att man inte är vänster, det betyder att man tar hänsyn till individuella erfarenheter. OCH är vänster. Motsättningar inom rörelser  kommenteras sällan bara utan skapas snarare, av människor på maktpositioner. Det lyckas Lena Mellin och Hadzialic utmärkt med.

Skulle detta ses som raljant; What goes around comes around, bitches.

Hatchetface…out!!!

Att vinna eller förlora feminismen

Jag vet inte om jag överhuvudtaget borde skriva nåt för jag blir SERIÖST JÄVLA OROLIG av att folk skärmdumpar och skickar till berörda (she who should not be named) i hemliga grupper där jag delat sjukt privata tankar. I jakt på…vad? Bevis på att folk hatar en? Vi vet det. Jag har fått lära mig att det är passivt aggressivt att inte nämna personen det handlar om men när det handlar om många problematiska människor? Såhär: Är med i flera facebookgrupper. Flera är problematiska och diskuteras i de andra grupperna. Jag har blivit utesluten och blockad(?) ur en på grund av…ja vadå? Det gäller naturligtvis the one and only vår allas Lady Dahmers co-admin ap-grupp. Jag har inte skrivit något ur apor-gruppen i annan grupp. Jag har inte skärmdumpat något från aporna och lagt upp i en annan grupp. Jag har inte sagt något i aporna som är skäl till uteslutning enligt deras regler. Jag har inte lagt upp något i aporna som bryter mot gruppreglerna. Vad har jag gjort? Det jag kan komma på är att jag skrev ”Undrar hur många facebook-konton Lady Dahmer har?” på min facebooksida. Att jag kallade de som skärmdumpade i hemliga grupper för deltagare i en personkult kring henne? Att jag är med i en hemlig grupp på hennes lista? Härlig guilty by association för övrigt. Enligt den där sidan hon listar allt hat mot henne lär väl min kategori ”jag dissar er” räknas till hat. Flåt, vill verkligen inte raljera. Framställer mig inte som nåt helgon obs obs, jag hävdar det jag hävdat hela tiden; DET ÄR PROBLEMATISKT ATT DET TAS SKÄRMDUMPAR I GRUPPER SOM SKA VARA TRYGGA RUM, DET ÄR PROBLEMATISKT ATT FOLK SER DETTA SOM OK FÖR ATT DE HAR NÅT SORTS HÖGRE SYFTE. Vill jag skriva om jobbiga detaljer om mina övergrepp vill jag ha (relativ) kontroll över det. Det är jävligt jobbiga grejer. Inte för att jag är queen of fucking everyting utan för att det är jobbigt. Om Lady Dahmer anser att man inte skulle snacka om henne i slutna forum tycker jag det hör till FREAKIN GOD TON att inte lägga ut skärmdumpar från de forumen heller, det är inte öga för öga, tand för tand utan rätt smart taktik att inte göra det om det är no no i ens egen grupp. Och det ÄR skillnad på ”jag önskar att den där jävla Hatchetface vore död” och ”jag önskar att du (Hatchetface) dog!” Men aja. Det är ju inte som att jag vill hänga i forum jag inte är välkommen i, det handlar om den rörande dubbelmoralen i kråksången.

WELL. Jag har haft en så fin dag i solen. Fikade med Amanda och Otto. Bebisar alltså, så himla mysiga. Och han satt så gott. Min livmoder snördes ihop. Vill göra ett skotskt barn men jag har inte ägglossning då tyvärr och det känns inte så lämpligt för just mig att göra så. Behöver en till närvarande vårdnadshavare as a matter of fact. Han ska ha lockigt hår och vara lång. Och vänster då. Och ingen douche. Men jag ska i alla fall fixa snygg skotte att ligga med! Jag handlade inför resan. Nu ska jag bara ha det jävla tullintyget på meds och valuta. Sen är jag klar. Väntan på tullintyget är lite trist. Jag visste ju att de var sega men seriously, de har vetat sen 13 mars! Hur svårt är en jävla underskrift? ”På måndag är det nog klart!” (27/4) Jaa, men är det något som är felaktigt behöver jag ett NYTT. Och då är det försent! Är det krångligt på nåt sätt att ligga lite i framkant en enda gång? Ja. Inte för att jag tror de kommer kolla särskilt noga men man vill ju ha korrekta uppgifter. Skulle bli helt förstörd om jag inte fick ta in dem.

Imorgon ska jag köpa universalkontakt och lämna in min hybriddator för den är sönder ler haft den i exakt 2 månader. Har i alla fall inga komprometterande foton på datAN. Allti nött sa han som såg Åmål. Jag är inte dålig på teknik. Faktum är att jag är rätt bra på att hantera teknik även om jag inte kan korrekta termer för datapysslandet. Men teknik och elektronik verkar hata MIG. Lampor går sönder sjukt ofta, mobiler, datorer, laddare och musikspelare gör saker som en lagare ansåg citat ”aldrig trott vara möjligt för en mp3-spelare”. Fatta, 9 dagar innan resan, då går surfplattan jag inhandlat just för ändamålet sönder. Ibland vill en dö av de mest triviala anledningar.

Men det går inte! Har ärenden och förhoppningsvis fika imorgon och kurs på fredag + Ulvön i helgen. It’s gonna be awesome. På listan finns pleasure reading, mjuk klänning och sjuka mängder gewdis. Hare så jälla trevligt!

Disclaimer: INGEN SKA HOTA NÅGON NÅGONSIN. Om nån trodde jag menade något annat.

En gång var jag tonåring och fick råd om hur jag skulle bli fin och snart kan jag doktorera i snubbars åsikter om mitt utseende

Mäns avfärdande av mina skönhetsrutiner och mitt sminkande. Jag gillar smink. Jag älskar att jag kan förändra mitt utseende till oigenkännlighet om jag vill. Jag gillar mitt utseende, min mun och näsa och haka och ögon. Jag gillar att förstärka drag. Jag gillar att dölja mina eksem i ansiktet. Smink är ett intresse. Jag vill inte kalla det skönhet för skönhet är något annat för mig. I hela mitt sminkande liv har män förlöjligat och förminskat mitt intresse. Förklarat vad jag borde göra istället, vad som skulle göra mig finare. Vad som är naturligt och onaturligt. Vad för tjejer som har rött läppstift. Vilka killar som gillar såna tjejer. Att jag borde måla läpparna i ljusa toner för annars ser man att de är stora kuksugarläppar och det ser inte bra ut. Vilka som tjänar på mitt intresse och vilka onödiga utgifter, för vadå, ditt utseende?! Ifrågasatt mina redskap. VAD ÄR DETTA? ”Detta ser…avanceeeerat ut…” Med ett sånt där hånfullt leende naturligtvis. Och jag tänker på alla gånger jag velat säga att jag skiter i vad du tycker om mitt utseende för det är inte dig det handlar om. Och jag tänker på alla gånger jag funderat på hur jag borde sminka mig för att passa in. Och jag tänker på alla gånger jag velat bättra på sminket men inte vågat för att killen man sitter med skulle himla med ögonen och säga nåt om utseendefixeringen och du hjälper till att upprätthålla patriarkatet. Vet du att det är LÖSS i rött läppstift?!  Och jag tänker på så så så vacker utan spackel. Denna naturlighetshets alltså. Dessa åsikter som jag klarar mig utmärkt utan. Jag blir så deprimert! Nä, det blir jag inte men det slutar alltid med samma scenario; Att jag sitter där med illa dolt förakt och lyssnar på nån douchig snubbes åsikter om smink och utseende på nån jävla fest. Det tar faan aldrig slut. Jag går i patriarkatets bojor och är osysterlig och fåfäng och kokett och utseendefixerad och fånig och sexig och har de perfekta kuksugarläpparna och är antifeministisk och kapitalist och onaturlig och utklädd och hora och urkvinnlig och 50-tal och clown. I couldn’t care less. Jag ska gå och köpa ännu ett orangerött läppstift. This hot clown has left the building, tyvärr, jag hör inte vad du säger.

 

Jag minns i alla fall några av mina ligg och hur de brukade ta på mig och ingen såg nånsin äcklad ut

Ska vi prata triggers och självhat honeys? Disclaimers finns längst ned, tydligen ett måste eftersom folk vägrar fundera över ens resonemang utan fixerar direkt på nåt ordval som är jobbigt. Faan, blev redan irriterad nu. Så varning för kraftuttryck, dramaqueen-tendenser och sånt. Och snälla! Läs HELA texten innan ni författar arga kommentarer. För då får jag diskutera och bli arg, så blir ni arga och så går vi omkring och gnäller om varandra till våra kompisar och det är väl onödigt kan jag tycka.

Jag är tjock och har varit tjock större delen av mitt liv. Jag har en kort period haft förmånen att ha en normkropp. Detta kommer bli ett inlägg som irriterar, skaver och ger klåda och jag fattar det. Helt plötsligt har man shitstorm right up in it och folk väljer sida. Vi har alla våra issues. Vad är triggande på instagram? Vad får man dela på facebook? När petar jag i onödiga sår på twitter? Jag vet inte. Kan jag be nån sluta lägga upp saker som jag mår dåligt av? NÄ. Men jag kan anmäla rasistiska inlägg och blockera användare. Till exempel. Jag slutar följa folk som triggar mig.

Gud, jag har haft så många komplex i mitt tjocka liv (cirka 11 – 17, 19-27), på grund av kommentarer, fördomar och massa jävla skit. Jag vet att folk är trevligare mot smala(/re) människor, jag hade ju en period en normkropp. Då hade jag precis haft svår lunginflammation, gick ner typ 30-35 kilo och sen blev jag våldtagen. Det var nog min värsta period i livet, förhoppningsvis. Jag fick posttraumatisk stress och var jättesjuk. (Om ni vill läsa om lite om PTSD kan ni göra det här!) Jag märkte rätt snabbt att butikssäljare blev trevligare, läkare var snällare, folks ständiga ”vad fin du har blivit”, ”vad pigg du ser ut”, ”du ser mycket gladare ut!” Ni som säger det, FUCK YOU. Det är sånt som triggar ätstörningar. Lär er det! Så jag slutade svälja, jag kräktes. Skolsköterskan sa att jag inte kunde vara ätstörd för ”jag var ju tjock så det gör inget om du går ner i vikt”. Jag var inte gladare. Jag var synligt deprimerad och traumatiserad. Det såg inte folk och inte enbart för att jag försökte dölja det, de såg enbart min kropp. Var jag hälsosammare? Åt jag ordentligt? Tränade jag och? Lol, näe. Nu är jag nykter ätstörd. Jag tror det är så, de där tankarna dyker lätt upp i huvudet igen. Jag håller dem i styr med yoga och simning. Och är sjukt mycket hälsosammare än då. Hör dock inga kommentarer om att jag ser pigg och glad ut. Konstigt!

 

Vad jag menar är att fördomarna mot tjockisar är många. Det är most certainly ett samhällsproblem (kommer ignorera varenda kommentar som påstår att det finns ett strukturellt smalförtryck, att jag är ful eller ohälsosam, att det visst finns en poäääng, eller att jag skryter eller vad faan som helst FÖR JAG HAR PÅ GRUND AV ELAKHETER FÅTT LÄRA MIG ATT KASTA AV MIG SÅNT.) Man omvandlar det till en psykologisk studie, i alla fall jag. Vilka vill försöka trycka på ömma punkter och varför? Undrar vilka som varit tjockisar själva och jobbat så jävla hårt att det är jobbigt att se glada tjockisar? Vilka är ”jag har varit tjock men nu har jag sett sanningen, nu är jag frälst”-personer? Vilka mår uppenbart dåligt och därför hatar på internetz? Vilken åldergrupp är mest benägen till vilken typ av kommentarer? Det är roligt, på riktigt. Sen blir jag naturligtvis sur, douches finns alltid och de ska märkas i pannan men man lär sig vilka som trollar. Leve tjockheten förresten, som lärt mig se igenom så många beteenden!

Trots att detta är ren anekdotiskt vill jag att alla ska veta att sånt är skadligt. Mina tjocka kompisar har också ALLA fått höra kommentarer om sin vikt. Och det är inte av välvilja, det är inte av hälsoskäl, det är elaka och jävligt tykna kommentarer från främmande människor. Så när ni säger ”så skulle man ju aldrig säga till en tjock!” så ignorerar ni våra upplevelser. Har ni bott under en sten? Har ni sett en sitcom eller? Tjockisskämt exakt jämt. Det är på tiden att detta uppmärksammas. ORDENTLIGT. För jag orkar inte vara vansinnig jämt. Man kan lajva bekymrad samhällsmedborgare som ser fetman som en farlig epidemi och inte aaaalls vill kränka nån men sluta låtsas.  Det är svårt att ha förtroende för vården när läkaren hävdar att en lunginflammation beror på att man är för tjock. Det gör det väldigt svårt att veta om sjukdomen verkligen blir bättre om man går ner i vikt eller om det är lite godtyckligt för att läkaren tycker det är jobbigt i ögonen att se tjocka kroppar.

Jag ser en stor poäng i att visa sin kropp, att visa på strukturer och lägga ut ”osmickrande” selfies. Jag gillar idén, jag gillar Lady Dahmers bilder där hon står som hon ser ut, avklädd och osminkad. Apan satt i granens berättelser på kvinnohatskontot på instagram är intressanta. (Följ!) Jag är också ofta osminkad med mjukiskläder. I och för sig bara hemma men a ja, skäms inte för mitt osminkade utseende. Men när jag ser folk ständigt prata om sig själv i ordalag som ”oknullbara”, ”förbrukade” eller ”fula” blir jag riktigt jävla arg. Jag förstår syftet. Opionionsbildandet. Känslan. Att prata kroppar. Men att prata om sin kropp på det sättet sänder också signaler (de där jävla signalerna!) till alla tjockisar och ännu en gång blir våra kroppar avsexualiserade. Och inte på rätt sätt. Av människor som vill ifrågasätta normerna!!! De kräks ut sitt självhat och äter upp spyorna. Och det gör så sjukt mycket ondare än att random snubbe på stan kallar mig fet när jag dissade honom. (True story! Eller ja, han sa ”får jag slicka dina bröst?” och när jag sa ÖHNÄE?!?!?! sa han ”tror du att du är snygg eller, för det ska jag tala om att det är du inte!” Hehehe.) Observera att det inte rör mig i ryggen längre men ni fattar. Det blir kontraproduktivt. För genom att läsa vissa poster får jag mer komplex än pepp. Skulle mitt tonårsjag läst LD:s poster om sin oknullbara kropp hade hon aldrig lämnat sängen, så ser ju min kropp ut! Valkar, bristningar (sluta för i helvete att säga tigerränder era töntar!) och hängiga bröst. Har inga barn heller för den delen. Inga barn har byggt denna kropp, Är det obrukad då eller? Har den inte uppfyllt det gudomliga syftet som är att bära ett barn?

Säger jag nu verkligen att LD inte ska få lufta sin kroppsångest i sociala medier eller att hon ska vara en bra förebild för unga kvinnor? *Ler Kamratposten*. NEJ ABSOLUT INTE men samma fixering och försök till uppluckrande av utseendestereotyper och fördomar kan också leda till ångest. För let’s face it, våra utseenden används inte i American horror stories. Vi kallas inte ”missfoster” eller ”CP-skadade”. Vi är ingen (av äckliga människor ansedda som en) vandrande freakshow. Oftast! Jag kan faan inte se mig själv som att det är himla synd om mig, jag är rätt snygg och smickrar min kropp såsom patriarkatet bojor säger till mig. Typ. Jag klär mig såklart i kläder som tjockisar, enligt till exempel H&M inte bör ha men ehhh. Orkar inte bry mig när jag gillar kläder. Jag tycker det är kul. Jag gillar att jag kan förändra sitt utseende om jag vill. Vägrar tycka att det är ytligt när jag har så jävla många fina personlighetsdrag.

Jag har aldrig haft svårt att få ligga. Oavsett storlek, killar flirtar. Jag får åka buss gratis ibland. Och bjuds ofta på öl. (Tänker mjölka det så länge jag kan för övrigt, sorry not sorry. Ain’t sayin she’s a golddigger…) Blir ofta stött på. Av ”snygga killar”. Det är också en grej det där, folks förvåning när man har en het snubbe. Jag som tjock förväntas inte kunna veva in en sån kanske. Jag tänker inte tillåta nån annan kalla en kropp som min oknullbar. Ska man ställa sig massa frågor? Varför blir folk överhuvudtaget kära i tjockisar? Är det för att personen skulle HA ÖVERSEENDE med mitt utseende? Har jag superutstrålning och ingår i nåt sorts socialt jävla elitförband? Näe, jag tror faktiskt inte det. Jag tror faktiskt att de ligger med mig för att jag är het. Annars skulle varenda kille jag legat med sett mig som ett nedköp. Och det känns sjukt orealistiskt. För att jag är så jävla fin i (enbart) ansiktet? Det är jag i och för sig. Nä, jag är trevlig, charmig när jag har lust och en jävla knockout. Så vilka i samhället säger åt mig att jag är ful? Modeindustrin? Hälsofascisterna? Vården? Feministerna? Ja, garanterat de 3 första och jag önskar att jag för allt i världen inte att mina medsystrar fick mig att känna så. Även om det inte är illvilja. Men snubbarna jag ligger med säger det i alla fall inte. Att min kropp används emot mig förstår jag, att om nån töntkille ska vara taskig så går de ofta på min storlek i första hand. För det är utseendet som kvinnan är mest känslig för? Nåt sånt! Men det är fellow ”systrar” som kallat mig saker, som kommenterat och grävt i min osäkerhet. Sällan män om vi nu ska dela upp det i de könen.

Själv lägger jag upp mat, nagellack, outfits, fina människor, bad och strand och mitt vackra anlete, sminkad som osminkad på instagram och jag kommer aldrig ursäkta mitt eventuella koketterande. Not even a little bit. Avföljningsknappen är right there liksom.

Har många disclaimers. Här är de!

FACT: För att jag tror att förtryck av tjocka är ett strukturellt problem betyder det INTE att jag tror smala ljuger om sina upplevelser eller att de inte kan bli mobbade för sina kroppar. Det är vidrigt och en skam att folk kommenterar kroppar. Alla kroppar är bra kroppar, därför kommer eventuella kommentarer om ”only dogs goes for bones, real men like curves” eller ordval som ”anorektiska kroppar”, ”riktiga kvinnor”, ”ohälsosamma kroppar”,  ej godkännas. Men jag tror som sagt att smalhet allt som oftast premieras.

FACT: Recenserar inte era känslor kring era kroppar. Jag sätter inte upp en mall för hur man ska presentera sin kropp i sociala medier, jag visar på grepp som kan vara av välvilja men missar målet. (Om man har ett mål med det asså.) Man får definitivt dela med sig av sina känslor och det är inte känslorna jag kritiserar!

FACT: Jag tror varken Apan satt i granen eller Lady Dahmer går runt och tycker synd om sig själva, meningen gällde mig själv, i detta sammanhang.

FACT: Jag tror att det finns tjocka som inte fått kommentarer om sin kropp alls.

FACT: Man har full rätt att gå ner/upp i vikt om man inte mår bra, oavsett om det är psykiskt eller fysiskt.

FACT: Jag tror på alla människors fullständiga rätt till sin egen kropp. Rätten att vara nöjd eller missnöjd med den. Att behandla den som man vill. Det innebär att jag skiter i dina matvanor, din träning. Vill du bara äta glass eller sallad, I couldn’t care less. Det som sticker i ögonen är det ständiga ältandet, varje fika där kroppen utvärderas, ”jag skulle vilja ha markerad midja, jag vill gå ner 10 kilo, jag vill ha tonade armar buhu buhu”. EH? Var ligger din ångest på riktigt? Där kan jag som vän hjälpa. När jag ser att du blir ätstörd. Jag kan visst prata om matvanor men jag kommer aldrig älta min kropps eventuella utseendebrister igen eller diskutera bästa viktnedgångsreceptet.

FACT: Jag kommer banna dig nästa gång du sitter och klagar på hur tjock du är, inför mig som väger 40 kilo mer. Detta uppfattas ibland av whining babies som att ”får man inte prata om att att man ska träna nu heller?!” Alltså lol, jo det får du naturligtvis. Jag gillar träning så länge det inte avhandlas som ”åh! nu! har! jag! inte! träääänat! idaaaag, ångeeeest!” OCH sitt för faan inte och shamea din kropp med nån som väger så mycket mer. Det är rent jävla hyfs!

FACT: Jag är naturligtvis inte alltid nöjd med min kropp men jag vet alltid, nånstans i bakhuvudet att min kropp duger och fungerar som jag vill. Jag har dock inte lyckats klättra upp för ett rep ännu vilket jag verkligen skulle vilja.

FACT: För egen del tror jag på health at every size, nyttigt leverne utan viktnedgång som fokus. Jag tror samtidigt på att min mage blir glad av Cambozola vitlök och baguette eller Häagen Dazs eller öl. Är inte ohälsosam för det. Ibland vill den bara äta sallad och träna massa. Är ingen hälsohetsare för det.

Hatchetface tipsar!

Vill du lära dig om fatacceptance kan du börja smått. Kolla in svenska Fett Magazine som både görs för och drivs av tjocka kvinnor. Där får du modetips, lär dig om fatacceptance och health at every size.

Tess Munster är en av ytterst få tjocka modeller som är signad av ett agentur! Följ henne på facebook och instagram för tjockispepp. Hon är en av de snyggaste kvinnorna som finns amongst Iman, Christina Hendricks och Gabi Gregg.

Instagramtips:

Tessholliday

Fettmagazine för info och modetips

Fetkvinna för att läsa upplevelser av diskriminering och fördomar

Gabifresh

Nadiaaboulhosn

Biggalyoga

Normalt tjockismode som inte är tält hittar du till exempel på ASOS curve, New Look och Modcloth. Modcloth är dock schweinigt dyrt enligt mig. ASOS har ungefär H&M-priser beroende på märke. Plus snabb och gratis frakt.

Sök efter tjockisseparatistiska grupper på facebook som inte handlar om viktnedgång utan om pepp, det hjälpte mig otroligt mycket!

Sluta läsa typ Amelia, Elle och Damernas värld, är du som jag intresserad av mode, köp mer renodlade modemagasin som inte är så fokuserade på ”livsstil”.

 

Tacohej!

 

 

Explicit content och bonjour tristesse

Igår var jag i göteborg och träffade Clem. Himla mysigt och spontant höll jag på att säga men det var ganska planerat. Man måste ju planera när man ska åka tåg. Folk ba ”Oj vad dyrt det blir, västtrafik!” Västtrafik bara: ”Amen dubbelspår pipel, dubbelspår! Det kommer gå snabbt och smidigt sörru!” Folket ba ”Men, kommer det gå nåra tåg då? Och vässtrafik: ”Jaa vettni men inte efter 23 för det har vi inte råd med.” SERRIÖÖÖÖST. Ja ja. Det var ett sidospår. No pun intended. Fanns för övrigt en fungerande toalett på hela centralen inklusive Nils Ericson-terminalen. 1! Vi drack öl i alla fall öl på Liebling och jag köpte en snygg lampa från lagerhaus. Tyvärr måste jag byta armaturen men det är lugnt för jag kan göra sånt. Shit vad händig jag kände mig helt plötsligt, bra kvinna reder sig själv ni vet.

Lite kuriosa: En gång i tiden, 1998, byggde jag en radio, allt gjorde jag själv. 9 dagar tog det att limma trä, fila och såga, löda alla jävla smådelar på kretskort. Mitt Everest. Självklart med instruktioner och lärare men ändå. Skillad.

Gör spellista till födelsedagsfest. Bara min musik. Så otroligt tillfredsställande att vara mistress of my domain. Och! Som om inte det var nog är min musik-app kompatibel med chromecast. Och jag kom på ett sätt att få bort det där stickande ljudet som kan bli när man spelar högt i högtalare som egentligen inte klarar det. Så logiskt så det var inte klokt och nu är allt frid och fröjd.

Jag pratar med män på snusksiten men få intresserar, om ni visste hur många som är helt jävla ego och inte kan mer än vad man lärde sig i hemkunskapen typ? = Nada. Som tror att oralsex är att ligga och tjata om att MAN SKA SE DEM I ÖGONEN DÅ och typ pffft och så är det slut och då vill jag bara spotta tillbaka det i ansiktet på dem. Jag trodde detta var ett beteende som dog ut med åldern. Men har träffat 40jävlaåringar som typ suckar när man säger att det vore ju lite trevligt om jag också fick komma. Och sen runkar av en lite halvinspirerat. Fatta vad förbannad man blir när man typ lägger sin själ i detta. Då kan jag lika gärna arbeta här!!! Sen vill de träffas igen och blir sura för att man inte vill och så säger jag försiktigt att jaa, sexet var inte så bra och all hell breaks loose och man blir utskälld och DET TAR VÄL ETT TAG ATT LÄRA KÄNNA VARANDRA (såklart) alternativt MAN LÄR VÄL VARANDRA VAD MAN GILLAR (men ja) och jag känner lite ehhh jag är snart 30 och driver ingen lärlingsutbildning. Du får skaffa ditt mästarbrev nån annanstans. För detta med givande och tagande och basala kunskaper om människans anatomi är i alla fall grundkrav i min värld och om man inte lärt sig det på 25 år kanske man ska ta sig en allvarlig funderare om sina prioriteringar i livet. I know I would.

Men!  Jag blir peppad också. Jag har lyssnat på Khia väldigt mycket det senaste. Om ni visste hur förlösande det är! Att höra en kvinna sjunga till snubben att hon vill att han slickar hennes fitta och anal torr och ren, att han ska låta henne amma honom, känna hans kuk växa i hennes våta fitta. Enligt ”studier” tycker flera att det är alldeles för snuskigt. Jag har vant mig, ok att jag kanske inte sjunger med på bussen men det gör jag ju inte i vanliga fall heller. Men är det verkligen för snuskigt eller är det typ som att lyssna på alla jävla blowjobs och våldtäktsmän hela jävla tiden? Är det snuskigare för att det är kletigt? Jag har faktiskt ingen aning. Men värre är det i alla fall, så mycket har jag förstått. Men nu tar vi varandra i hand och lyssnar på Fucking me tonight.

 

Rocky (Kellerman) säger för övrigt att amerikanare älskar blow jobs för att ingen kan säga att säga att man är dålig på att bli avsugen.

Lol.

 

 

Jag vill prata lite om duckface

Jag vill prata lite om att en grimas, när (främst) kvinnor gör den, har blivit synonymt med trashig, billig, wt, slampig och ytlig. Jag vill prata om att det ohämmade hatet mot duckface och vad det tydligen representerar nu begränsar vilka GRIMASER kvinnor gör på kort.

Ni kanske tycker att det är en liten grej det där. Att vadå, man väljer ju vad man gör på bild och det är ju bara att skita i vad folk tycker men tyvärr är det inte så enkelt. För när folk på riktigt tycker den representerar dumhet så begränsar det människor på ett jävligt negativt sätt. Typ; Det finns inte så många tabun för mig att bryta längre känner jag. Jag är ganska tjock, ligger mycket, snart 30 och inte riktigt intresserad av familjebildning ännu och jag upplever inte det som särskilt problematiskt, det är andras problem om de nu tycker det är jobbigt.

Så sitter jag på instagram. Jag ska ta en tuff bild på mig själv som jag känner mig stark och snygg på och så drar det i mina läppar. Jag funderar på vad jag gör och så fattar jag, jag försöker hindra mig från att pluta tufft med läpparna. Vill inte att nån ska tro att jag gör duckface! Det vore ju otroligt fruktansvärt om nån skulle tro det. Fuck off! Hatar passionerat att komma på mig själv med sånt här sjukligt beteende! Varför dömer jag mig själv hårdare än andra och så vidare. En grimas som för mig representerade…typ inget annat än att vara tufft och som fick läpparna att se ärligt talat rätt snygga ut blev nåt billigt. Så länge du inte är ironisk. När hände detta?! Så nu…andas, regroup och öva säger jag till mig själv.