Posts tagged ‘Trollhättan’

Jag minns alla gånger Paul Åkerlund förnekat Trollhättans segregation och orsak och hur han brukade tala om det. 

Jag gick i fackeltåg på minnesmanifestationen för Kronan på årsdagen, det är ett tag sen nu. Det var fint, jobbigt och gjorde mig arg. Paul Åkerlund talade, Fridolin talade. People with power. Det var ju som man kunde förvänta sig. Eller nä det var det inte! Jag förstår att alla ord låter ihåliga. Det går nog inte att som makthavare att hålla talet man skulle vilja. Att tala om det svåra och samtidigt hålla det hoppfullt. Men det går att nämna dådet för vad det var; Ett terrordåd med tydligt rasistiska motiv, det har vi vetat sen dag 1.

Det nämnde inte utbildningsministern. Faktum är att han överhuvudtaget inte nämnde ordet rasism. Det kändes så otroligt fel, det skavde hela tiden. Ni kan nog se talet nånstans. Hela tiden tänkte jag på det. När ska han säga nåt om att terrordådet mot en skola i ett av Sveriges mest segregerade invandrartäta områden var rasistiskt, att mördaren valde ut personer han inte ansåg ha lika stor rätt till Sverige som jag? (Skulle dock tro att det område som är mest segregerat i Trollhättan är Halvorstorp eftersom knappt några invandrarbor där men hey, vi går efter invandrartäthet som resten av Sverige.) Hela mitt liv har jag hört om Kronogården, mitt grannområde, som problemområde. Jag har gått till tandläkaren där, haft slöjd, sett sämsta barnfilmen known to man, Grodan Boll, jag har av kompisars föräldrar blivit varnad för att vara där på kvällen. Jag har hört de privilegierade eleverna på min bourgeoisie högstadieskola berätta att de åkt dit och bråkat. Man bråkar inte i borgerliga villakvarter nämligen, man åker och bråkar i ”slummen” (citat) nämligen. Rektorn på Kronan har gjort ett fantastiskt arbete, ett jättefint arbete.

Trollhättan som sådant har det inte. Hur kan landets utbildningsminister undvika att nämna rasism i sitt tal på en minnesmanifestation för offer för ett rasistdåd? Ett barn mördades!!! Att inte nämna rasism är att spotta på de barn som är rädda att de ska drabbas igen, att någon ska göra verklighet av hoten. Jag kan inte föreställa mig den känslan. Ingen hade tolkat ett tal innehållande ett erkännande av rasism som ett politiskt manifest utom de redan förtappade. Det hade betytt att han erkänt invånarnas oro för främlingsfientlighet, rasism och våld. Det har varit mycket oroligheter på Kronogården i år vilket har förklarats med att det är segregerat, hög arbetslöshet och yada yada yada. Av vissa invånare som att det är (invandrade) skitungar som ställer till och var är deras föräldrar? (Ja du, vet du vad din tonåring håller på med varje sekund förutsatt att du inte förföljer dem?) Men inte ett ord om att det kan bero på att Trollhättan sviker Kronogården och har gjort i decennier, inte ett ord om att kanske kanske är det oroligt för att för mindre än ett år sen mördades barn på en skola några meter bort. (Och nej, ökad polisbevakning är inte lika med trygghet.)

För några år sen ställde lokaltidningen frågor till bostadsbolag i Trollhättan. Eidar, Trollhättans kommunala bostadsbolag sa att de tycker människor som liknar varandra passar i samma område. Pause for reaction. Fram tills för kanske 5-10 år sen bodde väldigt få invandrare i mitt område trots liknande hyror. På Kronogården är andelen hög trots att det inte var jätteskillnad i standard och hyra i områdena tidigare. Det är ytterst talande, oavsett om Eidar försöker intala sig att det inte stämmer. Nog om det. (Men ska gräva fram intervjun på bibblan så ni får läsa!)

Jag kände mig hoppfull av att höra rektorns, Nazir Amsos brorsons och Lavin Eskandars mammas tal. Av att höra Lavins bror sjunga för Lavin och slutföra hans skiva. Jag önskar att Åkerlunds tal om att se framåt inte innebär att vi kommer glömma att vi bor i en stad med en historia av rasism. Moskén brann och nynazister härjade på 90-talet, jag minns den rädslan. Att minnas detta och se kopplingen innebär inte att man hatar Trollhättan. Det innebär att kunna identifiera mönster, ergo; Att vara människa!!!

Lavins mamma sa det så bra; Lavin var född i Sverige, han talade flytande svenska, han filmade på svenska, sjöng på svenska, drömde på svenska, han hade svenska kompisar, han blev dödad på grund av sin hudfärg. Inte för att han inte ”anpassat sig till samhället” (citat från min släkting angående varför rasistiska dåd ökat.) Inget annat. Det hade behövts höras från politikerna. Att en familjemedlem skickade blommor till gärningsmannens familj är nog det vackraste handling jag hört. 

Jag hoppas att människor förstår att känslor av hopplöshet hos befolkningen är lika viktiga att lyssna på som hyllningar. Att Kronogårdsbornas rädsla, ilska och vanmakt beror på något! Ingen kastar sten och bränner bilar utan anledning. Det är ett resultat av ignoransen Trollhättan visat området Kronogården. I en stad med ett rasistiskt förflutet, där ungdomsarbetslösheten ligger på nästan 30% är det förståeligt att människor känner hopplöshet.

Lavins mamma sa att rasismen dödade Lavin. Hon sa också att detta inte är Sverige. Precis så. Att hon i talet påtalade ett stort samhällsproblem gjorde inte att hon föraktar befolkningen. Så varför varför varför kunde inte Paul Åkerlund eller Gustav Fridolin gjort så? Det var ingen tillfällighet att skolterroristen åkte till Kronan för att mörda barn med invandrarbakgrund. Om Trollhättan inte varit så segregerat hade han nämligen aldrig vetat vart han skulle åka.

Annonser

J’accuse! Igen.

Hej och godmorgon. Jag läste en intressant (Oui, c’est vrai!) artikel i ttela idag. Den handlade om att trollhättan vill bygga fler bostäder, till exempel på knorren som de fått avslag på från länsstyrelsen men enfaldigt kämpar vidare med. Jag kan tänka; bygg fler bostäder folk har råd med då! ”Trollhättans grönaste område” Fridhem, består av några betongblock, knappt ett grässtrå växer där. Jag förstår att det handlar om att bostäderna i Fridhe, är energismarta i sig och skit i om jag låter som en hippie nu men människan behöver faktiskt växlighet! Sluta angripa grönområden som alla har tillgång till! Det är nämligen flera grönområden som hotas. Som alltid. Det finns en jättefin park bakom husen jag bor granne med. Mycket gräs, en fotbollsplan, gungor och lekplats som de funderar på att ta bort. VAR SKA DE VARA DE SMÅ BARNA?!

HUR kan en kommun som väljer att profilera sig som miljökommun vilja göra sig av med områden där flera ovanliga fåglar häckar? Det känns som att det finns något sorts lillebrorskomplex i småstäder som vår, vi måste locka till oss nya invånare målbild 70 000 till 2030, något som tillbakavisats av experter. Samhället, med skola, vård och omsorg kommer inte att hänga med men det bryr sig inte gråsossarna om utan fortsätter med en idiots tålamod att pressa på och överklaga beslut. Bort med strandskydd, bort med motionsområden.

Jag undrar om trollhättepolitikerna verkligen tror att det enda som lockar med att flytta till trollhättan är location, location, location, ett fint boende vid älven. Att en så kallad miljökommun beter sig såhär är ohederligt. Det tyder på stor okunskap om miljöpolitik och naturliv.

Ett steg framåt, två steg bakåt

Imorgon, 8 mars sätts Pretty Woman upp i trollhättan. Det är någon form av teaterskola som är en kurs i medborgarskolan. Medborgarskolan, hur tänkte ni? Hur i hela helvetet tänkte man när man tyckte att det var en trevlig idé? Jag tycker att ni ska kommentera på Showskolans facebooksida alternativt maila följande:

agneta[dot]granqvist[at]medborgarskolan[dot]se

Inget otrevligt utan sakligt mail om den jävligt idiotiska idén att sätta upp en pjäs om den lyckliga horan på fucking kvinnodagen.

Tips på nästa års pjäser kan vara det lyckliga traffickingoffret kanske? Nä ok. Suffragetters kamp för kvinnlig rösträtt, könsstympning, kvinnan genom historien, häxjakten på kloka kvinnor, våldtäkt, kvinnor i sverige, jämlikhet, grupp 8. Möjligheterna är oändliga!

Är däremot väldigt glad för att fina 14-åriga Astrid Johansson vunnit Wendelapriset! Jag är så jävla imponerad, hade aldrig i hela livet vågat det hon gjort när jag var 14.

Den där jävla divan

I ttela läste jag en recension om First aid kits spelning i trollhättan i onsdags. Det var tydligen nån skön snubbe i publiken som i mellansnacket hade ropat ”men spela då!” Jag kom då att tänka på att jag skulle ses som den största divan som finns. Folk skulle sagt ”vem tror hon att hon är, drottningen eller?” De skulle hatat mig. Inte för att jag skulle bry mig så noga om haters men gosh, det är helt sjukt vad artister får stå ut med.

För skulle jag varit där skulle jag go completely mad. Jag skulle tappat lusten med en gång, jag skulle kanske gått därifrån. Jag har ingen lust att anpassa mig och jag har definitivt en hel del krav på respekt. Så jag passar inte. Synd, för jag sjunger extremt bra i duschen.

Hello fans!

Kommer att befinna mig på drottningtorget lördagen 21/7 klockan 20.30. Timbuktu såklart! Jag är glad.

Havet nog var kallt

Jag har läst mycket om Titanic. Jag såg filmen som emotionell tonåring och frågan är om jag inte skulle reagera starkare idag. Jag var så väldigt fascinerad av hela historien och läste massor om de verkliga personerna som figurerar i filmen. I förrgår kollade jag vad det fanns för föreläsningar att gå på på västsveriges museum och såg en om trollhättans anknytning till Titanic. Det stod inge mer så jag googlade om vad det kunde handla om, jag är ju ganska historieintresserad som ni vet. Särskilt historia i samhället som omger mig. Jag fick upp det här. Att cold hard facts kan påverka en så egentligen.

Jag tänker på att han fick arbeta hårt för att studera. På att han fick ett stipendium för att studera i usa. På känslan han måste fått när han blev nekad att få plats i livbåten. Och på strofen i Mikael Wiehes sång som blir så ironisk

”Vi gick till baren och fick ett gratis glas champagne
Och vi skålade för imperiet och för varann”

Gratis. Skålade.