I vänersborg finns ett hotell, hotell Hehrne. Det är ett lite intressant hotell, det ligger nämligen på restad gård. För en sådär 110 år sedan öppnades Vänersborgs hospital och asyl där, ett mentalsjukhus byggd så som dessa ofta gjordes då, i natursköna miljöer, stora, vackra och respektingivande. Naturligtvis behandlades inte människorna därefter. De lobotomerades och utsattes för hemska övergrepp. Men det var också under den här tiden som psykiatrin gick från att handla om inlåsning och förvaring till lite mer humanare, nästan vårdliknande förhållanden. Människorna som hamnade där hade en mängd olika störningar och sjukdomar, och alla var naturligtvis inte sjuka. Sågs man som samhällsfarlig kunde man hamna på dessa ställen och det kunde vara alltifrån att vara slampig, sagt emot prästen eller på annat sätt ”stört samhällsordningen”. Många hade fått psykoser och gissningsvis var det inte helt ovanligt att man blev sjuk av att just hamna där. Att leva med att ständigt bli misstänkt studerad skulle göra vem som helst galen, no?

Nåväl, Hotell Hehrne är snabba med att ta upp denna hemska men ack så viktiga historia om hur psykatrin behandlade människor under tidigt 1900-tal. Hurdå undrar ni? Jo genom att anordna ”Fånarna på Restad”, en aktivitetsdag för grupper, teambuilding I presume? Det kursiverade står att läsa i TTELA, det skrivet i fet stil är min markering av de mest oroande:

”Sedan december har man haft ”Fånarna på Restad” i sitt aktivitetsprogram. Det går ut på att man tävlar i lag i kulvertarna, i små celler där lagen utför olika uppdrag eller grenar, bland annat pott-tömning och pillertrillning.

– Vi har haft 1 000 gäster sedan starten. Jag har full förståelse om en del kanske inte tycker det är passande, men vi menar inte att det handlar om att göra oss roliga över det som varit här. Vi vill bara locka hit folk som ska ha lite kul i grupp, säger Mainne Eriksson, vd på Hotell Hehrne.

Hon respekterar att människor som bor i området eller till och med har någon anknytning till den verksamhet som förknippas med Restad gård kan ha åsikter.
– Men det är ändå 25 år sedan och vi ser det som att man inte kan fastna i det. Någonstans måste man bryta och gå vidare. Och jag tycker vi använder området på ett bra sätt, med hotell, en fin park, natursköna områden och andra aktiviteter. Vi vill vända på det och visa på det fina som finns här.

Anders Kauffeldt, som i dag arbetar på Högskolan Väst där han specialutbildar sjuksköterskor i psykiatri, har inte alls någon förståelse för dessa tankegångar:
– Jag har själv jobbat på Restad i 40 år. Här har vi jobbat på att försöka humanisera synen på psykvården och så får man se det här. Det bygger på fördomarna. Dessutom måste det ju vara otroligt dålig reklam för företaget.

Idén till Fånarna på Restad har man, dels fått från tv-programmet Fångarna på fortet, men också från ett liknande koncept i Göteborg, Fånarna på farmen, där besökarna får leka och tävla i aktiviteter som utförs på en bondgård.
– Och då ville vi hitta en anknytning till området och tyckte Fånarna på Restad var ett bra förslag. Men med uttrycket fånarna syftar vi ju inte på det som varit här utan att det är gästerna som är fånarna.

Vad går grenarna ut på, till exempel pillertrillning, tvångströjestafett och hjärnskrynkling?
– Pillertrillning går till så att man skjuter saker med en slangbella i små hål, vid hjärnskrynkling ska du lösa klurigheter. Tvångströjestafett blev det inget av, jag vet inte varför riktigt, berättar Eriksson.”

Hennes erfarenhet är att det inte är så mycket folk från närområdet, som deltagit. Det är mest grupper utifrån, till exempel Göteborg, som anmält sig.
– Det är allt möjligt, svensexor och konferenser, folk som vill ha kul. Och vi har alltid förklarat för de som kommer hit vad för verksamhet som förekommit på Restad gård. Och då är det ingen som har reagerat negativt.

Men man har fått några mail, bland annat från just Anders Kauffeldt, där det olämpliga har påvisats.
– Ja, jag skrev till dem en gång och undrade vad de höll på med. Det är oerhört nervärderande. Jag hoppas de tänker till en gång till, säger Kauffeldt.”

Jag tycker visst att man får ha kul men det finns ett sätt att ta fram historien på ett fint sätt utan att förnedra utsatta grupper. Men Eriksson är kanske en person som finner nöje i sånt här, vad vet jag. Det jag vet är att skämta om psykisk sjukdom på detta sätt är att förminska en redan stigmatiserad grupp i samhället. Det är fortfarande tabu att tala om psykisk sjukdom och att då skymfa människorna som levt och lidit här markerar tydligt att fortfarande är intagna ena galningar som som man måste skämta om på ett mycket grymt sätt.

Med andra ord; Arkitekten Axel Kumliens tanke om att man skulle ”bemöda sig om att giva byggnaden all den värdighet och all den bekvämlighet som den erhåller trots att den var ämnad till boning för fattiga sjuklingar” känns tämligen modern trots att orden yttrades för 110 + år sedan. I alla fall i förhållande till VD:n för Hotell Hehrne, Mainne Erikssons tilltag aka Detärbarapåskoj.

Och om Eriksson tycker att 25 år är en lång tid sen det låg en större psykiatrisk anläggning på Restad undrar jag stilla varför hon inte gör just det; Bryter upp och går vidare.