Posts tagged ‘vita kränkta kvinnor’

Identitetspolitik, Lena Mellin och Aida Hadzialic

Såååå. Har läst om utspelet från gymnasieministern om problemen med ”identitetspolitiken” [insert ljud av chockad publik] som enligt uppgift är så dålig för vänstern att en sosse pratar klass. Mycket ska man höra innan öronen trillar av, en nutida sosse som pratar klass! tänkte jag. Bara att vi pratar hudfärg i vänstern är fel. (Sic!) En arbetslös ung man på landsbygden som inte klarar skolan är lika viktig som en kille i förorten, vi måste ha kvar klassanalysen säger Hadzialic. Vem har nånsin sagt nåt annat?! Där hade debatten kunnat ta slut. Men det händer aldrig. Denna ensidiga debatt som förs på ledarsidor får istället exemplifiera exakt hur man skapar en storm i ett vattenglas och skapar ordentliga slitningar inom politiska rörelser.

Lena Mellin menar att utspelet är onödigt och att det är inget gemene man vet vad det är eller ens bryr sig om. Enligt Mellin innebär begreppet identitetspolitik att män inte får uttala sig i jämställdhetsdebatten för de har aldrig upplevt hur det är att vara kvinna. Och att Hanif Bali som kom till Sverige som ensamkommande flyktingbarn och har andra åsikter (än vem???) om asylpolitiken hindras av identitetspolitiken. Om det fanns ett bättre tillfälle att använda sig av uttrycket ”som faan läser bibeln” har det inte hänt ännu.

Så nedvärderar en politisk kommentator på en av sveriges största medieplattformar en ung kvinnlig minister och hela svenska folket! med att hävda att åsikt är allt, insikt är inget. Att den inrikespolitiska kommentatorn på en av Sveriges största kvällstidningar underlåter sig att utveckla vad som står under identitetspolitik på Wikipedia säger mer än något annat:

”Identitetspolitik är politiska ställningstaganden som grundar sig på egenintressen och individernas egna sociala intressegrupper. Därigenom kan människors politiska åskådning gestaltas utifrån den identitet de tar sig som medlemmar av löst sammanhållna samhällsgrupper. Exempel på sådana samhällsgrupper är sådana som baseras på ras, klass, religion, kön, etnicitet, ideologi, nation, sexuell läggning, kultur. Samtliga medlemmar av sådana grupper ägnar sig inte nödvändigtvis åt identitetspolitik.”

Jag skulle kunna raljera om detta tills jag dog lycklig i min säng med snus under läppen men är inte färdig. Det är inte bara arrogant utan oärligt av Lena Mellin att förlöjliga ett begrepp på detta vis. Det är det gamla vanliga; Man kan inte lära gamla hundar att sitta. Nej, jag anspelar inte på Lena Mellins ålder. Mina föräldrar kan utan problem ta till sig nya influenser och uttryck och de är äldre än Mellin. Betyder det att man behöver omfamna dem? Absolut inte! Men det är lättare än man tror att tänka ett extra varv utan att man blarrar ut en text
som river upp snarare än lappar ihop en  vänsterrörelse som tydligen är i kris.

Såhär enkelt är det för mig: Om jag vill bilda mig en åsikt om hur det är att vara ensamkommande flyktingbarn tar jag reda på hur regler ser ut, hur staten begränsar deras rättigheter de har enligt FN:s barnkonvention och först och inte sist! Försöker kommunicera med ett  ensamkommande flyktingbarn. Jag sätter mig inte i en tv-soffa och pratar över huvudet om de stackars barnen som har det så dåligt. Jag ger dem tolkningsföreträde, jag försöker låta dem komma till tals. Detta är naturligtvis inte applicerbart (men önskvärt!) på varenda problem eller politisk fråga i det svenska samhället. Men lyssna för i helvete på människor som drabbas av diverse problem. Kalla mig idealist men jag trodde det var det journalister ofta ägnar sig åt, att se och tolka frågor på individnivå och samhällsnivå. Men jag kanske ska läsa vad det står i Nationalencyklopedin.

Tänker hon ta detta längre undrar ni? Oh ja! Jag tänker också säga att jag inte kan minnas senast en medelålders kvinna försvarade mig. Förlöjligad – hela tiden. Jag har skrivit frågor till journalister förut. Först letar de upp eventuella stavfel i min text, sen kommenterar de raljant hur jag formulerar mig och avfärdar mig med ”när du blivit äldre…/mer bildad/är friskare…”.

Att sossar pratar klass är för övrigt så hårresande att jag baxnar. De vill inte ens ha vänsterpartiet i regeringen! De vill att vi ska stödja dem i deras åsikter men nåde oss och smäll på fingrarna om vi skulle komma med egna idéer! Då söndrar vi vänstern.

Det enda svaret jag fått när jag ifrågasatt vissa kvinnor på höga positioner är att jag är osysterlig, dum eller obildad. Det är så gement att det egentligen inte borde bemödas med ett svar men here it is; Jag är ingens jävla syster så länge det betyder att jag enbart får existera om jag bekräftar deras åsikter. Ingens!

Identitetspolitik behövs, jag som kvinna, 32, psykiskt sjuk och sjukskriven vill till exempel inte företrädas av Lena Mellin & co, oavsett om vi delar åsikter eller ej. Jag vill företrädas av någon som inte talar om mig utan FÖR mig. Jag vet inte hur det är att vara politisk kommentator på Aftonbladet, därför kan jag inte uttala mig om det. Att ta hänsyn till individuella erfarenheter betyder inte att man inte är vänster, det betyder att man tar hänsyn till individuella erfarenheter. OCH är vänster. Motsättningar inom rörelser  kommenteras sällan bara utan skapas snarare, av människor på maktpositioner. Det lyckas Lena Mellin och Hadzialic utmärkt med.

Skulle detta ses som raljant; What goes around comes around, bitches.

Hatchetface…out!!!

Annonser

Baby did a bad bad thing

”Alla” tycker ju jämt att jag är så negativ men egentligen är jag superpositiv för jag blir alltid lika arg och besviken när folk bevisar sin idioti. Jag är med i en grupp på facebook. Där delades en artikel från sydsvenskan, den handlar om en ”invandrad” man som gjort upp med sin kvinnosyn typ, han hade nu läst genus. Näe, inte så enkelt men jag tyckte att artikeln var enkelspårig och ja, märklig. Rubriken: ”Ny mansbild vände världen upp och ner” och så bild (nr 2) på 2 män som sitter i en soffa och ler och en kvinna vid spisen i bakgrunden. Kvinna vid spisen i bakgrunden, är det vecko-revyn 1939 eller, you say? Ja man kan tro det i alla fall.Varför tycker jag att den var rasistisk? För att det låter som att han är en av få som omvänts från the dark side.  Jag förnekar inte att det finns kvinnoförtryckande regimer nånstans men när man lyfter fram en individ såhär och gör det till en stor grej att han läst genus. Är det en stor grej?

När jag påpekade att jag tyckte artikeln var problematisk och rasistisk blev jag mött av idel oförstånd. ”Det är väl bra att han ändrat sig, tycker du inte?” (Det tycker jag, alltid bra, men HALLÅ?!) Den frågan fick jag 3 gånger av samma person. Personen hade bestämt sig för att medvetet missförstå min kritik och ett flertal hängde på. Jag fick höra att (sanning!!!):

  • Jag var ”ung arg universitetsstuderande kvinna”.
  • Jag skulle ”chilla och ta en kopp te”.
  • En person ”har hållt på med detta i närmare 40 år!” och visste bättre än mig(…) (Oklart vad, personen förklarade inte närmare vad hen gjort eller i vilket ämne hen varit aktiv.)
  • Jag hade ”taggarna utåt”.
  • Jag” övertolkade”.
  • Perspektivet inte behövdes: ”Är detta en rasistgrupp? Nej! Då behöver vi inte heller det perspektivet!”

Alltså jag veeeeet att man inte kan lita på nån. Jag tänkte mycket naivt, att vi i en politisk grupp, där många kan konsten att problematisera och se strukturer, kunde föra en diskussion kring artikeln och inte helt okritiskt hylla den. Istället möttes jag av nedlåtande attityd och härskartekniker deluxe. Complete shitstorm. Alltså, extremt fult beteende. Jag räknar aldrig med att alla ska hålla med mig men jag trodde, på riktigt att detta var en grupp där man kunde ifrågasätta saker och personen som delat inlägget kommenterade fördomsfullt och gav intryck att det var vanligt. Hen hade sen mage att påstå att hen inte sagt det. Lustigt eftersom alla kunde läsa kommentaren. De delar okritiskt en artikel. De reproducerar en bild av män från mellanöstern som utan en tanke på att många flytt på grund av sina politiska åsikter och att de i sitt hemland kämpade för lika rättigheter för män och kvinnor. Mitt ex pappa har en krossad knäskål på grund av det. För att nämna ett exempel. Jag slutade läsa efter ett tag eftersom jag verkligen inte kunde vara tydligare än jag redan var. De får gömma sin rasism bakom feminism nu då, jag vill inte vara med. Ba, tack så jävla mycket världen för ännu ett bevis på människors ofattbara idioti och ignorans, hatarrrr.

Med risk för kölhalning eller Nu har vi gjort något duktigt här

Jag fick hem Drottning av Bredfjället, en bok med fotografier och mestadels fria fantasier av författarna. Jag trodde det var en faktabok, my mistake. ”Anna Jonsdotters öde är faktiskt helt fantastiskt och säger nånting om kvinnor på 1800-talet som i alla fall inte jag visste; nämligen att de var starka och oberoende av väldigt mycket annat”. Det gör ont i mig när jag hör det. Är detta fotografernas syn på det hele? Vad tror de om 1800-talsmänniskan? Med vackra bilder förevigar de Jonsdotters ihopfantiserade liv och jag kan inte riktigt förklara varför detta ger mig en så dålig känsla. En kvinna som Jonsdotter blir erkänd och uppmärksammad – bra. Ett livsöde som många kvinnor säkert kunde identifiera sig med, åtminstone förr. Kanske känner jag obehag för att hennes liv inte var vackert utan antagligen, jag filosoferar vidare; pure pain. Kanske för att hon inte alls kände sig så stark och framför allt för att jag har svårt att se män göra konst av kvinnors lidanden.

Och vet ni vad? Jag gillade att Sven Stjernman gav henne cash även om han borde gjort mer än så. Man kan inte köpa sig fri men 100 000 spänn skulle i alla fall inte jag tacka nej till. Couldn’t afford not to.

Här kan ni se några av bilderna ur boken.