ACAB, vår kränkta befolkning och YB Södermalm.

Sverige – de lättkränktas land är devisen idag. Vi visste det hörni. I onsdags twittrade kontot YB Södermalm ut en bild på en ”lättkränkthetsrapport”. En fånig liten låtsasrapport att fylla i. Här är den.

Då blev folk upprörda. Är det detta polisen ska syssla med undrar några. Svaret kommer snabbt; De är lättkränkta. (De vill ha tutte?). Jag ska väl inte ens kommentera den låga nivån på detta, eller det klart jag ska! All cops are bastards, pubertala bastards. (Obs, skämt, skratta nu!) Krister Thelin, före detta domare och ledamot av FN:s kommitté för mänskliga rättigheter, hör och häpna talar mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och integritetsskydd och gnälliga människor som måste växa upp.(Sic!)

Han babblar vidare om vad som är normkritik, varför det är fjantigt, att människor stör sig på polisernas tweet för att de inte vill blir emotsagda (really honey, really?), näthat är löjligt för det går emot FN:s nya förslag på förändringar utan att närmare gå in på vad han tror att näthat är.

Nu är det inte riktigt detta människor jag sett kritiserar men Thelin fortsätter vidare på det spåret, förslag på inskränkningar i förtalsbrott och så vidare, och så vidare. Fruktansvärt ointressant i just denna fråga, annars mycket intressant. De flesta jag sett som kritiserat tweeten ifrågasätter om polisers personliga uppfattningar verkligen ska presenteras på YB Södermalms twitterkonto.

Mitt jävligt stora problem med polisers involvering i sociala medier är att de ALLTID (om de blir kritiserade) ”inte representerar poliskårens åsikter”. Nähä? Då kan man ju fundera på varför dessa enskilda poliser inte skaffar ett personligt twitterkonto. Jag skulle tro att svaret ligger i dessa enskilda polisers mediakåthet. De når inte en lika stor publik. De tar sig rätten att raljera kring, och ifrågasätta människors upplevelser av ”kränkhet” och får retweets, high fives och blodet pumpas taktfast ut i deras erigerade organ av varierande storlek. Bildligt talat. Ligger det verkligen i polisens intresse att sammankopplas och underhålla dessa enskilda polisers social media-runkning? Jag måste säga att det åtminstone inte gagnar dem.

Ovanstående lättkränkthetsrapport handlar inte det minsta om lag och ordning eller om myndighetsutövande, det handlar om en (politisk) inställning, att svenskar gnäller och gnyr. Om ”skämtet” (det vet vi väl alla att om nån säger att det var ett skämt är det ok) anspelar på anmälningar de tycker är fåniga är det allvarligt. För vad är skämt och vad är det inte? Vem bestämmer det? Inte jag, inte du, inte YB Södermalmspolisen och inte Krister Thelin.

Så kära enskilda poliser! Ett bra tips för att hjälpa till att öka förtroendet för poliskåren som sådan är att skaffa privata twitterkonton att high fiveas på, inte länka till polisens officiella site, problemet är att ni får färre likes och retweets. Hurts, doesn’t it? För det hjälper inte att ni luftar era personliga åsikter om vad som är en kränkning eller inte. DET HANDLAR FÖR FAAN INTE OM POLISERNA BEGÅR ETT BROTT ELLER INTE när de publicerar pubertala skämt, det handlar om anseende, ett anseende i kris. Och om de har nåt intresse i det alls är det klokt att undvika liknande tönterier på ett konto som så nära kopplas till polisen. Jag vet naturligtvis att jag anses som en av de där lättkränkta, att jag borde fylla i rapporten och det kanske jag gör. Kanske startar jag en folkrörelse där jag massproducerar lättkränkthetsrapporten och vi lämnar in rapport efter rapport. Det kanske jag tycker är kul. Ett skämt. Och glöm inte att ni måste skratta. För jag sa att det var ett skämt.

 

 

 

Bokmässan plus underbara måndag

Igår var jag och Katta på bokmässan. Hade tänkt köpa Martin Kellermans senaste album men hittade det ju inte. Nu har jag förstått att jag såg det utan att fatta vilket det var, jälla skit! Kollade i alla fall på honom och han såg ju ut som vanligt.

Vi lyssnade på en diskussion om Sydafrika 20 år efter typ. Det var intressant. Jag såg Zolfagary, Greider, Nanna Johansson och Ellen Ekman. Och Moran! Blev sjukt irriterad med en gång.

Jag tog ett sånt där erbjudande,  helår med Bang & Galago +två böcker för 399. Tyckte det var värt. Så nu ska jag läsa hur man botar en feminist och allt kommer att bli bra.

Vi träffade också kompisar vilket innebar att vi efteråt gick och åt och drack öl. Vi var jobbigast på tåget hem. Ström fanns det ingen heller när vi skulle ladda mobilen och allt. 

Måndag kommer bli en sån där rolig dag. Ska ringa till vårdcentralen och be om tid för dessa helveteseksem, kanske slutar tjata om det sen. Höra av mig till närhälsan för att kolla armen.

Ringa polisen alternativt gå ner till stationen och anmäla hotet jag fick på snusksiten. Sa jag det? Idiotjävel.

Fick svar av jurist att jag skulle anmäla men att det troligen inte skulle hända något men det levde i alla fall upp till hot (i lagtexten) om våld trots att han inte skrivit att han själv skulle våldta mig och förolämpning.

Gissar att det är ungefär 5 % chans att han skulle dömas för förolämpning.

Tänkte passa på att hiv-testa mig. Har tänkt göra det länge.

Mitt liv just nu. Blandade känslor.

Döda

Är lite seg och trött, vad är nytt liksom men idag vaknade jag alldeles försent. Det är värst. Jag var liksom alldeles förvirrad. Försöker komma på roliga saker men det enda jag kan tänka mig är att åka till Louice och kolla på Tintin och jag är egentligen inte vidare sugen. Alltså, gärna umgås men jag orkar inte ta mig dit. Det kanske blir en pll-kväll. Vill ha lite högtidligt eftersom jag ska se det senaste avsnittet och sen, sen! kan jag diskutera med Zahra och Hanna. Jag saknar pretty little liars. På riktigt. De är så himla bra, serien är så välgjord och genomtänkt och tjejerna, alltså jag älskar nog varenda en. Sy och kolla på dem är något av det bästa jag vet.

Det här. Ska vi göra såhär? Ska vi lägga oss i vad man ska mata sitt barn med? Jag kommer använda mig av modermjölksersättning eftersom jag kommer att medicinera men främst för att det faktiskt inte känns bekvämt för mig. Jag vill inte amma min bebis. Som att det är världens naturligaste sak för alla! Jag har många vänner med barn och jag skulle säga att ungefär hälften har inte tyckt om det. Med andra ord, det är liksom inte ovanligt. Nästan alla som känner obehag inför amning har däremot känt att de går emot någon sorts påstådd naturlag.

Självklart skall alla som vill och behöver ha rätt till hjälp och stöd för att komma igång med amningen men det innebär inte att man ska stigmatisera flaskmatning. Handlar det här verkligen om barnens väl och ve, är föräldrar så pass okunniga när det kommer till att blanda vatten och pulver att de behöver få medicinsk rådgivning? Mig veterligen har det funkat ganska bra när det gäller välling. Och kom inte och säg att det handlar om närhet. Det finns en massa sätt att vara nära utan att barnet just ska suga på mina bröst.

Den här typen av varningstext skuldbelägger bara mer och jag undrar faktiskt var man ska sluta i såna fall. Kött? Fett och sockerrika produkter? Eller är det enbart kvinnans kropp som ska styras?